181
pyramider! Landets växtlighet! Öknen! Ökenstormar! upprepade hon ur minnet och dunkade sig för varje ord i huvudet med boken.
— Jag vet inte, Tony, hur det skall gå på repetitionen i morgon, tant Englind är kymig. Lova mig att viska! De ämnen, som intressera mig, fysik och kemi, kan jag som vatten, men geografi bryr jag mig inte ett dugg om. Nu är det din tur, Tony! Den där kadetten du en gång nämnde! Å, berätta då!
Jag visste inte, hur jag skulle börja.
— Han ser bra ut! sade jag tvekande.
— Hurdan mun? frågade Maud blixtsnabbt.
Som i en röd dimma såg jag hans mun framför mig. Men ack. Vad min historia var fattig mot Mauds! Sammanträffandet på ett par bjudningar, och ett möte av en slump i yrväder! Jag berättade det, sökande efter orden och som jag själv tyckte tämligen färglöst. Men Maud sprang upp från stolen och slog samman händerna:
— O, det är ju romantiskt, du lilla nyckelpiga! Var så säker på att han är kär i dig!
Den tanken hade aldrig fallit mig in att någon kunde vara kär i mig.
— Inte? sade jag tvivlande.
