200
hemligheten för någon utom föreningen kallas »feg».
Det dröjer inte många dagar, förrän den andra delen av klassen anländer till skolan med rosetter på blusarna, men röda. En ny förening!
Som jag själv varit medlem av dessa föreningar, vet jag, att protokoll noga föres, att ett stort papper skrives fullt med paragrafer, som ingen kan förstå, vad det skulle göra för skada om de inte följdes, att man dricker kaffe med dopp, att man pratar mycket och skrattar ännu mera och att man drar ett och annat styng på ett handarbete.
Några flickor i vår klass hade också bildat en förening. Den hette: »Föreningen för beklädandet av ett fattigt barn.» (F. F. B. A. E. F. B)
Jag såg aldrig det fattiga barnet, men jag är säker på att det fanns. Att det någonsin fick några kläder av oss, har jag mina starka skäl att betvivla. Jag var länge sysselsatt med det fattiga barnets underkjol. De andra voro lika länge sysselsatta med det fattiga barnets övriga klädesplagg. Tyvärr är detta det enda jag kan säga om vår flit!
