252
egendom i Jämtland. Kanske jag även får resa till Åre, där lär vara så mycket trevlig ungdom på vintrarna, så då får jag nog roligt. Men tro inte, att jag har glömt dig, om jag ej hinner skriva så många brev.
Erik skall fara hem till sig över julen, och vi bäva båda för skilsmässan! Vi ha ännu inte sagt något till föräldrarna. Nu hör jag Eriks vissling nedanför fönstret!
Säg ingenting till Bo! I stor hast! Kyssar!
P. S. Svär att du ingenting säger!
XLIII.
Det hände en dag att jag alldeles i tankarna gick den väg, som Maud så ofta bett mig gå för att möta Bo.
Ett av hennes sista brev tyngde i min ficka. Dessa veckor under vilka jag mottagit Mauds brev och då den eld, varav hon tycktes brinna, ibland strukit förbi min kind som en het pust, hade jag känt mig mycket ensam. Höstens gula, tunga luft inverkade väl också på mitt lynne.
Jag gick nu vid åbrädden och stirrade ned i de grå virvlarna och märkte inte Bo, förrän han var alldeles inpå mig.
