Sida:Tony växer upp 1922.djvu/39

Den här sidan har korrekturlästs

33

rutig schal om axlarna och ett underligt huckle på huvudet, och hon har alltid en stor korg under armen. Vad hon gör med korgen, vet man inte heller. Jungfrurna bruka skrämma barnen med att hon stoppar dit elaka barn, och många små ligga om kvällarna, sedan det blivit mörkt, och darra av rädsla för gumman Walters korg. Besynnerligt är det också att hon har ett gossnamn till efternamn. Ingen annan i vår stad heter på det viset, och inte heller har man hört, att det funnits någon med det namnet. Man ser sällan mer av henne än den stora schalen och korgen, men går man någon gång närmare, kan man under hucklet hinna uppfatta ett litet bekymrat, rynkigt ansikte och ett par underligt lysande ögon.

Gumman Walter har inte sitt förstånd i behåll. Det är på en gång något sorgligt och löjligt med den som går omkring bland alla de kloka och har mistat just det som de äro så stolta över att äga. Det är som om man komme på en begravning i en lysande, röd klänning eller som om man ginge på stadens finaste gata, utan att veta att barnen på ens rygg ha kritat en stor ko eller en höna och satt ett elakt öknamn under.


3. — v. Krusenstjerna. Tony växer upp.