Sida:Tonys läroår 1924.djvu/246

Den här sidan har korrekturlästs

240

En sådan dag! Först ute i skogen på skidor och kälkar. Och solen sken! Jag tyckte att solstrålarna klingade, där de snodde sig över grå gärdesgårdar och löpte i blanka skidspår. Det var för mycket luft och sol på en gång för den som kom från stadsgator.

Men när skymningen föll, dukades middagsbordet i den långa salen under mörknade takbjälkar, och en väldig brasa brann i den öppna spiseln. Vid ena bordsändan försvann värden i en fornnordisk karmstol med grinande varghuvuden på armstöden; men värdinnan mittemot honom skar för kött och bröd med fasta stadiga fingrar, och hon höll kniven på ett sätt, som ovillkorligt förde tanken på Tor med släggan.

På kvällen blev det dans i ateljén. Där fanns många trevliga unga herrar. Jag svängde om med dem och njöt för första gången av att se Herberts ögon följa mig med en förvånad och road blick.

Herbert själv dansade illa. Helst slog han sig ned vid pianot i sidorummet och spelade för oss. Han bjöd upp mig, men när dansen skulle begynna, slog han an de första ackorden till en vals.