86
liten hög böcker, som hon ivrigt kastade sig över: religiösa skrifter med utstuderade och besynnerliga namn, såsom »Sol under molnen», »Jerikos murar», »Jerusalems gyllene portar»… en och annan historisk berättelse om martyrernas liv, »goda» böcker av »Runa», av vissa engelska och amerikanska författarinnor. Hon lånade mig en del av denna lektyr, men hos mig efterlämnade den endast en fadd smak. Jag brydde mig inte om hennes böcker eller hennes principer, det var henne själv jag brydde mig om. För mig hade redan grundvalarna börjat vackla, och jag sög ängsligt in denna trosvisshet i tanke att den kanske skulle kunna återge mig min gamla värld. Jag gick icke med på deras möten och basarer. Jag var skygg för att träffa så mycket människor. Jag tyckte att jag, sedan jag kommit till Stockholm, ständigt träffat nya människor. Så många ansikten! Så många röster! Ibland förskräckte mig Marias tro. Lika förvissad som hon var om att det fanns en himmel och en evig salighet, som väntade de troende, lika förvissad var hon även om att det fanns ett helvete för dem, som ej älskade Gud, eller ej levde efter hans ord. Och hon drog i alla fall en ganska trång ring omkring dem, som hon ansåg tillhöra den trogna
