Den här sidan har korrekturlästs
Tanken.
Det var min tanke då! — Blef ljuset släckt,
när ljuset skulle tändas, flydde lifvet
i samma stund som det blef väckt?
En tankes lik är ordet, som blef skrifvet.
Hvar är dess skönhet nu? — Hvad bitter ironi!
Dess jubel blef ett skratt, dess sorg ett skri.
När skola lifvets bryggor blifva funna
emellan det att vilja och att kunna?
Skall aldrig verket tankens urbild nå,
dess tröga blod af känslans pulsar svalla,
skall domen ständigt lyda så:
att blifva till det samma är som falla.
— 100 —
