Sida:Tor Hedberg Dikter 1896.djvu/24

Den här sidan har korrekturlästs


Där sitter lyckan, — hennes klädnad breder
sig hvit som skum, där hafvet fordom bröt;
mitt läger jag vid hennes sida reder,
och hvilar hufvudet i hennes sköt.

Som spörjande sin blick i min hon sänker,
med handen lätt min panna hon berör,
i vattnets spegel aftonstjärnan blänker,
och mellan västerns stammar dagen dör.

— 24 —