Sida:Tragedien på Birlstones herrgård 1915.djvu/128

Den här sidan har korrekturlästs

— 128 —

nat lägga på min döda kropp låg bredvid hans. Mina ringar sattes på hans finger, men när det kom till vigselringen — han räckte fram sin kraftiga hand — ni kunna själva se, att då kom jag inte längre. Jag har inte tagit den av mig sedan min bröllopsdag och det hade behövts en fil för att få den loss. Kanske hade jag inte avstått från den i alla fall, nu kunde jag det inte även om jag velat. Förklaringen på den detaljen måste vi således lämna därhän. Däremot gick jag efter litet muschplåster och fäste det på hans kind. Mitt sitter ännu kvar på min. Där kuggade jag er, mr Holmes, hur kvick ni än är, ty om ni hade tagit av plåstret, hade ni inte funnit någon skåra under det.

Situationen var denna: om jag kunde försvinna en liten tid och sedan undkomma till något ställe, där min hustru kunde möta mig, skulle det kanske bli oss möjligt att leva i fred och lugn under den återstående delen av livet. Dessa avgrundsandar skulle icke ge mig någon ro, så länge jag var ovan jord, men om de i tidningarna finge se att Baldwin tagit livet av mig skulle alla mina bekymmer ha nått sitt slut. Jag hade inte lång tid på mig att förklara saken för Barker och min hustru, men de förstodo tillräckligt för att hjälpa mig. Jag kände väl till gömstället, och det gjorde Ames också, men det föll honom inte in att sammanställa det med den här saken. Jag