— 38 —
lysta och hela huset i ett tillstånd av vild förvirring och oro. De likbleka tjänarna hade trängt sig tilsammans i hallen och den förskrämde hovmästaren stod vid ingången och vred händerna. Cecil Barker ensam tycktes herre över sig och sin rörelse. Han hade öppnat dörren närmast hallporten och vinkat åt sergeanten att följa honom. I samma ögonblick anlände dr Wood, en rask och företagsam läkare från byn. De tre männen inträdde tillsammans i olycksrummet under det att den av fasa slagne hovmästaren följde tätt efter och stängde dörren för att den kvinnliga betjäningen inte skulle få se den hemska synen.
Den döde låg på rygg midt i rummet med utsträckta armar och ben. Han var klädd i en ljus nattrock som täckte nattkläderna. Han hade ett par filttofflor på de bara fötterna. Doktorn knäböjde bredvid honom och lyfte ned lampan som stått på bordet. En enda blick på offret var nog att säga läkaren att här kunde han ingen nytta göra. Mannen hade blivit mycket illa tilltygad. Över hans bröst låg ett besynnerligt vapen — en hagelbössa med piporna avsågade en fot ovanför trycken. Det märktes tydligt att bössan avskjutits alldeles inpå honom och att hela skottet träffat ansiktet och söndertrasat huvudet. Hanarna på bössan hade knutits tillsammans med ståltråd för att det samtidiga avfy-
