— 96 —
möjlighet. Jag medger, att det inte är annat än en inbillning, men hur ofta är inte inbillningen sanningens moder?
Vi antaga att det verkligen funnits en hemlighet, en skamlig hemlighet i denne Douglas’ liv. Den leder till mord på honom, begånget låt oss säga av en hämnare — någon från annat håll kommande. Denne hämnare tog av något för mig ännu obegripligt skäl den dödes vigselring. Anledningen till hämnden förskrev sig möjligen från mannens första äktenskap och kanske blev ringen tagen av något sådant skäl. Innan denne hämnare lämnat platsen, hade Barker och hustrun kommit in i rummet. Mördaren övertygade dem om att varje försök att häkta honom skulle föranleda publicerandet av någon avskyvärd skandal. De läto intala sig detta och föredrogo, att han kom undan. I detta syfte sänkte de troligen vindbron, vilket kan ske utan buller, och drogo sedan åter upp den. Han flydde och ansåg sig av något skäl med mera trygghet kunna göra detta till fots än på bicykel. Han lät därför cykeln stå kvar där den icke kunde upptäckas förr än han var i säkerhet. Hittills ha vi ju hållit oss inom möjlighetens gränser eller hur?
— Å ja, visst ha vi väl det, svarade jag något reserverat.
— Vi måste erinra oss, Watson, att vad som än händt, är det för visso av ganska
