Sida:Tragedien på Birlstones herrgård 1915.djvu/97

Den här sidan har korrekturlästs

— 97 —

ovanligt slag. För att fortsätta våra antaganden vilja vi tänka oss att paret — som icke nödvändigtvis var brottsligt — sedan mördaren avlägsnat sig kommit till insikt av att de försatt sig i en ställning som kanske kunde göra det svårt för dem att bevisa att de icke själva begått brottet eller biträdt därvid. Snabbt men rätt otympligt bemötte de situationen. Barkers blodiga toffel användes till att märka fönsterplattan, så att man skulle tro att flyktingen kommit ut den vägen. De voro påtagligen de som först hört skottet, och följaktligen var det de som gjorde alarm — men först en god halvtimme efter tilldragelsen.

— Och hur skall du kunna bevisa allt detta?

— Om den brottslige kom utifrån, kan han möjligen bli uppspårad och fasttagen. Det beviset skulle vara det säkraste av alla. I annat fall — ja, så äro vetenskapens resurser långt ifrån uttömda, Jag tror, att om jag tillbragte en afton ensam i det där skrivrummet, skulle det bli mig till mycket hjälp.

— En afton ensam i det rummet!

— Jag ämnar begiva mig dit om en stund. Jag har träffat avtal med den hederlige Ames, som inte riktigt vet, vad han skall tro om Barker. Jag skall slå mig ned inne i det där rummet och pröva om dess atmosvär inte verkar inspirerande. Jag tror på genius loci,

St.-T.13
Tragedien på Birlstones herrgård.