Sida:Trollhatte canalfartens historia.djvu/78

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 70 —

djuptlastade fartyg antingen alldeles icke, eller endast med högt vatten kunna komma in. Dessa hamnar skulle genom en sådan sänkning blifvit obrukbara, och segelfarten på alla sätt lidit därvid. I det stället beslutades att företaga Canal-arbetet, men det var icke fortsättningen af det gamla: lika så säker man förut varit om den förra planens värkställighet, lika så öfvertygad var man nu om motsatsen. Hemliga utskottet stadgade därföre att en Deputation, bestående af alla fyra ståndens ledamöter, och biträdd af någre i sådane slags arbeten kunnige och förfarne män, skulle sammanträda på stället, och utarbeta en plan, som sedan med all möjlig skyndsamhet kunde verkställas[1]

  1. Nästan på en gång ville man nu hafva alla de betydeligaste Canal-inrättningarne färdiga, isynnerhet den åt Wettern, samt ifrån Wettern åt Östersjön. Hvad den sednare canalen angick hade man tvänne vägar i förslag: en ifrån Roxen genom Aspelången till Söderköping; den andra ifrån Roxen genom Glan till Norrköping. Man ansåg den förre vida kostsammare och besvärligare än den sednare; men ehuru det afgjordes att Norrköpings vägen borde äga företrädet, skulle sedan tagas i öfvervägande