Utan att bekymra sig om alla de kringstående, lade hon ömt hans mörkblonda huvud i sitt knä och skrek till av förfäran, då blod sipprade fram ur ett litet sår i bakhuvudet. I sitt modersmåls ömmaste ord bad hon honom slå upp ögonen och se på henne. Valentine var för länge sedan vid hennes sida, och nu trängde sig även en läkare fram och tillsammans med honom en icke längre ung dam med vänliga drag, ehuru hon nu var blek av ängslan. Hennes första blick gällde den skadade, hennes andra i största överraskning den vackra flickan, som höll hans huvud.
— Margaret! utbrast hon, halvt glatt, halvt sorgset.
— O, Ellen, Ellen, hjälp mig, så att han icke dör! utbrast Margaret i största förtvivlan.
— Tillåt, att jag tar mig an den skadade, signoTma jag är läkare, sade en melodisk röst, och Margaret avstod villigt sin plats åt läkaren, som lät bära den medvetslöse in i närmaste hus.
I samma ögonblick kommo Helene och Hilde fram, men den sistnämndas blick hade knappast fallit på den skadade, förrän hon utbrast:
— O, det är ju mr Johnny! O, miss Braddon, ett sådant sorgligt återseende! Och hon omfamnade engelskan, och tryckte henne under tårar till sitt bröst,
— Ja, Hilde, mycket sorgligt, men Gud är nog barmhärtig och låter Johnny bli frisk igen, och då —
Hon avslutade icke meningen, men genom hennes tårar syntes ett leende; så lade hon ömt armen om Margaret och förde henne in i det hus, dit den skadade redan blivit buren.
De tre flickorna stodo kvar och sågo ängsligt på varandra. Så uppgav Hilde plötsligt ett utrop av glädje och skyndade till mötes mr Warring och Enriko. Sedan han fått veta av Hilde vad som hänt, gick mr Warring in i huset, där hans dotter och den skadade voro, under det att Enriko återvände med flickorna Lill Gardone.
I största spänning, otålighet och oro inväntade flickorna nu ytterligare underrättelser från Salo, och
