— Vi kan ju gå ut och gå med Hilly, så att hon får beundra butiksfönstren; det är ju mycket uppbyggligt, svarade Klara sarkastiskt.
Hilly såg helt förskräckt på brodern. Var det möjligt, att armodet gjort Klara så bitter? Heinz förblev alldeles lugn.
— I så fall är mitt program något rikhaltigare, även om ditt kanske är intressantare för unga damer. Jag tycker, att vi ska gå till Alstern och företa en båtfärd. Senare på kvällen blir det fyrverkeri på Uhlenborst, och det kommer nog att roa vår lilla.
— Ack ja! utbrast Hilly glatt. Men så frågade hon med sänkt röst: Men är det inte mycket dyrt, Heinz?
— En sådan fråga gör en väluppfostrad flicka inte en herre. Och för övrigt är det alldeles självklart, att den broderliga plånboken är späckad, när det gäller lilla systers nöje.
⁎
Följande morgon emottog Hilly ett kort från Hilde,
som skrev:
Ȁlskade lilla Syrsa!
Håll er färdiga, du och Klara, klockan tio. Jag kommer då och hämtar er på en åktur och tar er sedan med mig hem. Farfar Born inbjuder er högtidligen att vara hans gäster hela dagen. Jag gläder mig förskräckligt. Heinz kommer också. Med hälsningar och kyssar på ett glatt återseende
Din Hilde.»
Hilly såg riktigt förklarad ut, när hon läste upp denna biljett för Klara.
— O, vad jag är glad! I all synnerhet för din skull, Klara! Nu får du dock äntligen ett riktigt nöje!
Och det blev en munter färd på tre man hand.
