Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/210

Den här sidan har korrekturlästs
192

Re’n nu, då hjärtat hör en hemlandston,
Med lyftat mod vi gå framåt i striden.

5 Förbida Herren, tiden är så kort;
Är resan stormig, snart vi hamnen hunnit.
Se, morgon gryr och natten viker bort,
En evig ro oss Herren Jesus vunnit.

175

Gud ett löfte gav i Eden:
Frälsning genom kvinnans säd;
Fyratusen år förgingo,
Och Guds Son kom själv hit ned.
Herren kommit, Herren kommit,
Han har frälsat oss från döden,
Sig utgivit, skänkt oss livet,
Öppnat för oss himmelen.

2 Första gång Han kom till jorden,
Hördes änglar lova Gud,
Att hans Son var män’ska vorden
Att fullborda allt hans bud.
Herren kommit etc.