Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/288

Den här sidan har korrekturlästs
270

Med mild, gudomlig hand.
Då uti Fadrens öra
Hörs Jesu Kristi röst,
Och sorgsna barnet undfår
Förlåtelse och tröst.

3 Men långt förrän vi känna
Vår synds förskräckelse,
Har Jesus trofast bedit
För vår upprättelse.
Din dyra nåd vi prisa,
Vårt hjärtas lov Dig ge,
I tjänsten outtröttlig,
Vår Förespråkare!

249

”Gud är kärlek”. Uti Jesus Kristus
Denna kärlek tog en full gestalt;
Och den kärlek, som utgivit Sonen,
Skall ock oss med Honom skänka allt.
Kristus har en gång i nåd försakat
Himlens sällhet och till jorden kom,
Ja, för oss, som voro dödens fångar,
Tog Han på sig Guds rättvisa dom.

2 ”Gud är kärlek”; må den sången ljuda
Över jorden ifrån pol till pol;