Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/295

277

Blodet, som en gång utgjutet blivit,
Det har kraft att två dig ren och skär.

2 Herrens röst en dag du måste höra,
Du, som aldrig lyssnat till den än.
Vilket bud skall den till dig väl föra,
Skall du känna den som från en vän?
Eller skall hans tordönstämma ljuda
Ned i djupet av din arma själ
Och med omotståndlig makt dig bjuda:
”Gå ifrån mig!” — O, betänk dig väl!

3 Jesu namn skall dina knän ock böja,
Om ej förr, dock uppå domens dag.
O den dagen — huru den skall röja
Brott och synder utav alla slag!
Vill du icke undfly domartronen?
Jesu namn dig bjuder frälsning än.
Böj dig nu, i tro emottag Sonen,
Domaren vill bli din bäste vän.

4 Varje tunga skall en gång bekänna:
Jesus Herre över allting är.
Då hans vrede var och en skall bränna,
Som har vägrat Honom hyllning här.
Dig besinna — liv och död det gäller;