Den här sidan har korrekturlästs
17
Och vårt hjärtas tack frambära
För din underbara död.
2 Denna kalk, som vi välsigna,
Vittnar om ditt dyra blod,
Som i helgedomen talar
Och oss giver heligt mod.
3 Inom ”igenlykta dörrar”
Få vi minnas Dig i frid;
Utanför all omsorg lämnas,
Hjärtats oro, jordens strid.
4 Till det rum, som Du har utvalt,
Har din Ande styrt vår stig.
I ett evigt livs gemenskap
Vi tillbedja, lova Dig.
5 Som ”medbröder” sammanförda,
Bröder, o Guds Son, med Dig
Till din röst vi vilja lyssna,
Rösten, som har liv i sig.
6 Aldrig mer, o Herre Jesus,
Skall Du smaka sorg och död.
I din seger Du oss vunnit
Frid och liv i överflöd.