164
Fem minuter senare svingade han sig uppför kajmuren, dragande med sig Nadia, vars krafter voro uttömda. Därefter föllo båda på knä och knäppte sina händer till bön. De voro räddade. De hade nått sitt mål. De befunno sig äntligen i Irkutsk.
TJUGUNIONDE KAPITLET.
I Irkutsk.
Irkutsk, grundlagt år 1661, ligger där den lilla floden utfaller i Augara, på den senare flodens högra strand. Det är östra Sibiriens huvudstad och har omkring 50 tusen invånare.
Sett på avstånd från toppen av något berg har Irkutsk med sina smäckra kyrktorn, liknande muhammedanska minareter, och sina japanska kupoler ett halvt österlänskt utseende. Men då man kommer in i staden, finner man vackra byggnader i europeisk stil och breda gator, försedda med trottoarer och björkalléer samt genomskurna av kanaler.
Hit hade nu Feofar Khan ankommit med hela sin tartariska armé. Med en del av denna hade han lyckats övergå floden och därigenom kunnat kringränna staden på alla sidor.
Storfursten hade emellertid på förhand satt staden i utmärkt försvarstillstånd. . Han hade dragit till sig förstärkningar från hela östra Sibirien och låtit uppkasta jordvallar runt omkring staden.
Ivan Ogareff visste detta. Han visste också, att en större rysk armé var i antågande från nordöstra Sibirien. Om icke staden kunde intagas inom 6 dagar, skulle det ovilkorligen vara för sent.
