talat ett ord, men förblef ännu vid lif, emedan den bestämda gränsen för hans lifstid ännu icke var uppnådd. Min fränka besökte honom hvarje dag i hans graf bittida och sent för att gråta och klaga öfver honom; hon ditförde åt honom vin att dricka samt färdiglagade kötträtter; på detta sätt fortfor hon morgon och afton till slutet af andra året, och jag lät det ske. En dag inträdde jag oförvarandes i hennes rum och fann henne gråtande samt slående sig för sitt bröst, medan hon upprepade följande verser:
Jag har förlorat glädjen af min tillvaro bland menniskor, sedan du gick bort, ty mitt
hjerta älskade ingen annan än dig.
För derföre af nåd min kropp till det ställe, der du hvilar, och begraf mig der vid
din sida!
Och, om vid min graf du uttalar mitt namn, så skall en klagan från min mull
besvara ditt rop.
Så snart hon slutat uppläsandet af dessa verser, tog jag mitt dragna svärd i min hand och sade till henne: så tala de trolösa qvinnor, som försmå slägtskapens band och förakta det lagliga äktenskapet. — Jag ämnade just hugga till henne med svärdet och hade redan lyft upp min arm till hugget, då hon steg upp, — hon visste nämligen, att det var jag, som sårat slafven, — ställde sig framför mig, uttalade några ord, dem jag icke förstod, och sade: måtte Gud genom min trolldomskraft förvandla dig till hälften sten och hälften menniska! Genast blef jag sådan du nu ser mig, ur stånd att röra mig, hvarken död eller lefvande; och sedan jag blifvit förvandlad till detta tillstånd, förvandlade hon staden med dess gator och fälten deromkring. Invånarne i vår stad tillhörde fyra religionssekter; de voro Musulmän, Christna, Judar och Eldsdyrkare. Hon förvandlade dem till fiskar; de hvita äro Musulmän, de röda Eldsdyrkarne, de blå de Christna och de gula Judarne. Likaledes förvandlade hon de fyra öarna till fyra berg och försatte dem rundtomkring denna sjö. Från denna stund har hon hvarje dag fortfarit att pina mig och tilldelat mig hundrade slag med en läderpiska, tilldess bloden rinner ur mina sår, hvarefter hon bekläder öfre delen af min kropp med en tröja af hårtyg inunder dessa
kläder. Den unga mannen började nu återigen gråta och uttalade följande verser:
