tjocka; och samma dag då man Skjedwatnet omsätter, så tages 2:ne Lod Cochenille, som stötes rätt fint, siktas igenom Flor-sikt och låtes uti 1⁄2 stop watn, som bör stå öfwer natten. Andra dagen slår man 3 Kannor watn i en förtent Kjettil och Cochenillen dertil, som kokas tilsammans, rör skummet wäl ifrån hwartannat, slår så Skjedwatnet häruti, och rör wäl om. Sedan lägger man Garnet uti, som kokas 1⁄2 tima, under kokningen flitigt röres up, men efteråt swalas och afsköljes.
N:o 2. Wil man hafwa Coleur de Chair af denna efterlemnade Färgen;
Så lägges 1⁄2 Lod hwit Winsten i sielfwa färgen och 1⁄2 Lod Rommersk Alun. Sedan lägges 1 Skålpund hwitt garn deruti, och låter man det 1⁄4 tima koka; hwarefter det tages up, at swalas och afsköljas. Wil man hafwa Coleur de Prins, så kan man wäl i samma Färg ännu lägga 1⁄2 Skålpund Garn, och så länge låta koka, til dess man sielf kan se at det är nog. Sedan låter man det blifwa kallt och afsköljer.
N:o 3. En annan färg af Skarlakan på Ylle, rätt at göra.
Til 1 Skålpund Ylle-Garn, tages 2 Lod hwit Winsten, 1 Lod Rommersk Alun, en god hand full Hwettekli, hwilket i 3 Kannor watn upkokas, och röres wäl om. Sedan lägges Garnet deruti at 1 tima koka, under flitig rörning up och neder. Derefter tages det up, och hänges öfwer natten; så sköljer man det och låter afrinna. Sedan tages
