äro twättade i rent watn, läggas uti en gryta, och slås hälst rinnande watn, och kokas tils the spricka, tå the uptagas och med litet af watnet, som the äro kokade uti, lläggas uti et träg eller kiärill och sönderkråssas eller stötas med en eller flera klubbor, och alt som the kalna, tiockna the, hwarföre spädes på af watnet, så mycket behof giöres. När the aldeles äro sönderstötte, sättes et såll öfwer baktråget och höses af thessa sönderstötte Jordpäron uti, och prässas med handen genom sållet, så länge något är at tilgå. Thet tunna skalet, med klimpar som stadna i sållet, brukas til gröt eller år kreatur.
Thesse Jord-Päron, som nu mera äro som en gröt, mer eller mindre tiocka, som man slagit wattn uti, upgiöras med miöl hälst af wårsäd, men så tienar ock Rågmiöl thertil, och gifwes giäst thertil, och så snart thetta är tilreds, måste giöras eld i ugnen, medan thetta hastigare, än af säd wanligen giäser, och tå är tid utbaka thet som annan deg i kakor och widare fortfara, som brukeligit är.
Thetta blir en ganska godt födande och wälsmakande bröd, som stöder på hwete eller ärtsmak, blir wäl om thet torkas något kiärft, men ändå bättre än af Korn eller Hafra allena,
tå thet torkas. Och är märkeligit, om man
