Sida:Uplands nation 1800-1914.djvu/125

111

är ett försök från nationernas sida att öfvervaka dessa ynglingars studier och hjälpa dem fram till studentexa­men. Det ålåg sålunda hvarje preliminarist att vid terminens slut offentligen undergå en tentamen i de ämnen, som ingingo i hans studentexamen, inför särskilda af nationen utsedda examinatorer. Naturligt­vis voro dessa tentamina synnerligen ovälkomna för de unga junkrarna, och ett protokoll från 1845 bevarar minnet af en uppstudsig och styfsint preliminarist vid namn Erik Conrad Wallenius, som helt resolut vägrar att underkasta sig denna examen. Hvarken inspektors enskilda föreställningar eller landskapets uttalade ogil­lande kunde förmå Wallenius att frångå sitt beslut, hvadan nationen ingen annan utväg hade än att skilja honom från sin gemenskap. Med synnerlig noggrann­het synes man för öfrigt ha känt de unga preliminaristerna på pulsen, och kuggningarna hörde ingalunda till sällsyntheten. Med hänsyn till nationens förvaltnings­frågor och liknande ärenden är den viktigaste föränd­ring, som under denna tid ser dagen, den år 1855 införda förenklingen i nationsräkenskaperna. Frågan kommer samtidigt upp i diskussionen från två håll. Dels ha vi inspektors förslag af den 22 september 1855, som går ut på tillsättande af en kommitté, åt hvilken man skulle uppdraga utarbetandet af en detaljerad plan för nationens ekonomiska förvaltning. Det var särskildt hänsynen till den genom de täta kuratorsbytena hotade konti­nuiteten i förvaltningen, som dikterade inspektors för­slag. Förslaget vann gehör, och en kommitté på 6 personer tillsattes, bestående af två seniorer, två juniorer och två recentiorer. Samtidigt framlägga årets utsedda revisorer ett positivt förslag, som innebär, att de hittills hvar för sig förda kassorna, nationskassan, byggnadskassan och honorariefonden skulle sammanslås till en