kunde få hyras, förlade majfesten helt och hållet till nationssalen. Att på studentkårens allmänna vårfestdag intaga gemensam frukost på nationen var tidigt praxis.
Höstterminens stora evenemang var naturligtvis gåsfesten. Vid denna voro vanligen inspektor och hedersledamöter närvarande, och den förlöpte väl under mera diskreta och lugna former. Ännu hade icke spexet gjort sitt intåg i vår nation, men vissa förebud därtill skönjas redan i de vid mårtengåsfesterna ofta förekommande utklädningarna till sång eller recitation. När därför en landsman 1912 vid en mårtengåsfest i romersk kejsardräkt föredrog dikten Nero af K. G. Ossian-Nilsson, så torde det ha varit i öfverensstämmelse med de äldre traditionerna för mårtengåsfest-firandet. Det drygaste arbetet med dessa och liknande tillställningar hade
