Den här sidan har korrekturlästs
197
spelar en Valse triste, medan några ynglingar sitta i stilla rêverier och lyssna med hufvudet stödt emot handen. Den taflan tycka vi oss ha sett förut. Den erinrar oss om Beethoven, som spiller for den blinde Pige. På nästa fält går det mera uppsluppet till. »Grafen»[1] hänger på väggen, och där stå tydligen en flock unga recentiorer färdiga att rycka in med taktpinnen. En af dem har redan fullgjort profvet med sedvanligt resultat, och tömmer bägaren med god aptit. På nästa och sista bild synas ett par ruggiga individer med rockkragarna uppslagna öfver öronen »på vinglig stråt» probera nattmarschen i S:t Eriks gränd.
Det finns dock en fest, som öfverglänser nästan alla under Tullbergska periodens första år, och det är den
- ↑ Grafen fyller i år 40 år. Den infördes nämligen i nationen år 1874 af Ivar Afzelius efter tyskt mönster.