De ofvannämnda bestämmelserna angående juniorsexamen ersattes och kompletterades med nya sådana af den 28 maj 1817, i hvilka det bland annat stadgas, att juniorsexamen icke finge afläggas förrän vid andra terminens slut efter inskrifningen eller efter ett års förlopp, vidare att sådan examen endast i maj och november månader aflägges, sedan examinand hos Curator skrifvit en latinsk profchria. Från denna profskrifning vore dock den befriad, som redan förut vid akademien aflagt något specimen stili.
Juniorsexamen innefattar nu tvänne grader. »Första graden innefattar pröfning i ämnena: 1) Christendom och biblisk historia, 2) Hebreiskan: Grammatiken och de tio första af K. Davids psalmer eller ett deremot svarande pensum, 3) i Grekiskan: Språkets grammatik, 2:ne afdelningar af Dahls Chrestomatie samt 2 rapsodier af Homerus, Iliaden eller Odysséen; 4) i latin: Grammatik och det allmännaste af Retorik och Prosodia; hela Virgilii Æneid samt 4 böcker i Livius eller ett motsvarande pensum; 5) i Matematik: sex eller allraminst fyra böcker af Euclidis Elementa jemte allmän Aritmetik; 6) Fäderneslandets hela historia och statistik efter Wåhlins lärobok, samt Geographie och det hufvudsakligaste af allmänna historien och europeiska Geographien, efter Regnérs och Fants mindre läroböcker; 7) i Franska och Tyska språken, någon af dessa språks lättare prosaister, såsom t. ex. Numa Pompilius, Telemach, Schillers Geschichte des dreissigjährigen Krieges, Engels Lorenz Stark eller något dylikt.» Som man ser, ingalunda några lätta fordringar.
För juristerna och dem som vistades vid Academien, »ej för att egenteligen undergå något offenteligt förhör, utan blott i ändamål att ernå en allmän intellectuel bildning», var juniorsexamens andra grad inrättad. Dess fordringar voro betydligt nedsatta. »I latin 2:ne
