34
oupphörligen gjort sig gällande i diskussionen om denna viktiga sak sedan ganska lång tid tillbaka. Men den närmaste anledningen till frågans afgörande var dock en annan. Fjerdhundra nations inspektor, teologie professorn Samuel Ödman delgaf nämligen 1823 nationen sin önskan att få nedlägga inspektoratet; och då Fjerdhundra nation plötsligen såg sig stå utan inspektor och kanske icke heller hade så lätt att finna en ny, öppnades underhandlingar angående en förening mellan de bägge nationerna, för hvilka protokollet den 9 april närmare redogör. Det var i synnerhet tvänne, eller om man så vill, tre frågor, som härvid diskuterades, nämligen dels angående medlemmarnas af båda nationerna ställning inbördes, d. v. s. huru med juniorer och seniorer skulle efter föreningen förhålla sig, dels hvilken ställning Fjerdhundra nations kurator skulle komma att intaga i den sammanslagna nationen. Hvad den förra frågan beträffar, så stannade man vid det beslutet, att »juniorerna af Fjerdhundra nation skulle vara jemnställda med dem af Uplands nation som ett år senare tagit juniorsexamen, emedan Fjerdhundra nations stadgar ej fordrade något uppskof i denna examens afläggande, utan den kunde tagas samma termin någon till landsman i denna nation inskrefs». Hvad kuratorsfrågan angick, bestämdes, att Fjerdhundra nations kurator skulle kvarstanna såsom sådan och få sin plats mellan Uplands nations bägge kuratorer såsom den andre. Uplands nations kuratorer voro vid sammanslagningen Johan Gustaf Höjer och Emanuel Schram. Fjerdhundra nations kurator var Svante Jacob Callerholm. Dock var del icke meningen, att nationen för framtiden skulle äga tre kuratorer, utan detta triumvirat skulle endast tills vidare bibehållas. För öfrigt öfverlämnade landsmännen vid samma tillfälle åt sina kuratorer jämte bibliotekarien att ordna alla andra smärre uppkommande angelägenheter. En tredje till nationssammanslagningen
