Sida:Uplands nation 1800-1914.djvu/52

Den här sidan har korrekturlästs

38

af kyrkoherden, teol. doktorn B. Hesselgren, som gifvit konsistorieamanuensen Ahlander fullmakt att i sitt ställe afsluta köpet.

Den först begärda köpesumman var 566 Rd. 32 sk. B:co, men nedprutades genom nationens underhandlare, docenten Jonas Arvid Winbom, som då var nationens kurator, till 533 Rd. 16 sk. B:co. Efter grundliga öfverläggningar ingick nationen på dessa villkor, och kontrak­tet underskrefs den 21 mars 1822. Summan erlades kontant, dels genom de 120 riksdaler, som funnos att tillgå i byggnadskassan, dels genom ett lån på 400 ur bibliotekskassan. De resterande medlen insamlades på frivillighetens väg.

Nu ägde nationen alltså egen tomt, men ännu icke något för sina ändamål användbart hus därpå. Tomten bestod uteslutande af trädgården, som nationen mot en årlig hyra af 20 Rd. B:co utarrenderade åt en mönsterskrifvare Nyström. Naturligtvis var det nationens mening att fortast möjligt låta uppföra egen nationsbyggnad, men af ekonomiskt tvingande orsaker lät man frågan tills vidare bero, »enär man ej ville inlåta sig i allt för vid­lyftiga och äfventyrliga om ständigheter». — Den ekono­miska besinningsfullheten har tydligen i alla tider varit ett karaktärsdrag för kassaförvaltningen inom Uplands nation. —

Emellertid dröjer det icke längre än till 1823, förrän frågan om bebyggandet af tomten återigen dyker upp. Det fanns, utom förut nämnda, tillräckliga anledningar att återigen föra frågan på tal. Tomten i dess dåvarande skick var ju ett dödt kapital. De ständiga reparationerna på staketet, som under de starka vinterstormarna alltid blåste sönder, vållade nationen direkta utgifter. Sist men icke minst kommo besvärligheter med arrendatorn. Snart nog synes nämligen arrendet hafva öfvergått från