Sida:Uplands nation 1800-1914.djvu/60

Den här sidan har korrekturlästs

46

denna tid är införandet af rösträtt för recentiorerna 1826. Reformen kringskäres dock högst betänkligt af en något djärft tilltagen proportionalism, som stadgar, att junio­rerna hädanefter skola äga 2 röster, seniorerna 4, biblio­tekarien 6, kuratorer 8 och inspektor 16 röster. Icke underligt om, enligt hvad protokollet upplyser, en längre diskussion uppstod vid detta måls afgörande. Ett strids­äpple vid flera landskap under samma tid var äfven den af förut nämnde Callerholm 1828 väckta frågan om att de yngre landsmännen, i synnerhet de nyinskrifne, skulle hos de äldre göra en »vänskaplig påhälsning», enär nationens ständigt ökade medlemsantal mer och mer omöjliggjorde all närmare bekantskap mellan landsmännen. Säkerli­gen var det icke förslagsställarens mening att i nationen införa någon slags penalism, ehuru förslaget så tolkades och uttyddes. Efter lifliga meningsutbyten afgjordes frågan den 2 mars 1829 med 22 rösters majoritet, hvarvid det bestämdes, att beslutet skulle införas i nationens stadgar i den form, som Herr Callerholm föreslagit, nämligen: »kurator äger, att underrätta den nye ledamot, som i nationen inskrifves, att nationen af honom väntar, att han medelst ett besök gör sig bekant med nationens seniorer». Nio landsmän anmälde häremot sin reserva­tion och begärde att till protokollet få sina namn anteck­nade, då de därigenom trodde sig för efterkommande ådagalägga sitt nit uti att hafva motarbetat införandet af penalism i nationen.

Den ojämförligt viktigaste tilldragelsen under detta skede är föreningen mellan Uplands och Roslags nationer. Den omständigheten, att de bägge natio­nerna de sista åren haft gemensam inspektor, har härtill säkerligen varit en bidragande faktor, äfven om det först var Lundblads afgång från inspektoraten, som gaf den närmaste anledningen. Det framstår