70
sig tillräckliga dimensioner för att förklara Hwassers afgång.
Om den åsyftade händelsen iakttaga våra nationskällor en obrottslig tystnad. Hvad jag här har att relatera skyller jag den muntliga traditionen.[1] Enligt denne skulle förloppet ha varit följande. En lördagsafton under oktober månad hade landsmännen varit samlade till någon zwück på nationslokalen. Samkvämet tycks ha fått något bullersamma former och varat långt in på morgonen af den följande söndagen. Den traditionella »supfanan» fick hänga kvar i fönstret under söndagen till stor förargelse för den fredliga allmänheten, som gärna nitälskar mot liknande tilldragelser, så fort det gäller studenterna. Händelsen ifråga kom snart till inspektors öron, och han sammankallade omedelbart landsmännen till extra landskap. Här nedlade Hwasser högtidligen sitt inspektorat — alla föreställningar och böner till trots. och tog farväl af landsmännen med följande tal:
»Jag har låtit sammankalla eder, mina Herrar, för att tillkännagifva, det jag med denna dag upphör att vara inspektor för Uplands och Roslags nation, och jag får således anmoda herr kurator att taga denna min afsägelse till protokoll, samt densamma hos Akademiens Herr Rector Magnificus ofördröjligen anmäla, på det nytt inspektorsval må i laglig ordning blifva anställdt.
Mine Herrar Landsmän!
Tiden är kommen att vi måste åtskiljas! Mitt begrepp om ett värdigt studentlif och de fordringar, jag till dess upprätthållande bör göra gällande, är så skiljaktigt från det, som ej blott hos eder utan hos den studerande ungdomen i allmänhet är rådande, att jag ej mera passar till
- ↑ Särskildt professor Tycho Tullberg.
