76
sådan. Motsatsen mellan studenter och »brackor» var af djupgående art och illustrerades dagligen i ständiga bataljer. Upsala var ju framför allt studenternas stad, och det var klart, att dessa icke med något större mått af sympati iakttogo borgerskapets växande makt och inflytande på det kommunala lifvet. Mötet mellan dessa tvänne klassintressen gaf anledning till djupgående konflikter. Den som läser samtidens Upsalatidningar får ett lifligt intryck häraf. De mera handfasta karlarna inom studentvärlden slogos — bokstafligt taladt — för sina rättigheter, medan finare och sprödare naturer drogo sig tillbaka i förnäm isolering, låtande världen ha sin gång bäst den gitte. Sådan var situationen vid vår periods början. Men äfven här börjar så småningom en märkbar förändring att inträda, och det förefaller troligt, att det var Uplands nation, som gick i spetsen. Upplänningarna måste alltid ha haft en svår mellanställning i de ständiga striderna mellan »brackor» och studenter. Många af landsmännen ägde ju sina hem i staden, och det var deras fäder, som på skilda områden sökte häfda den kommunala myndighetens rätt vis à vis studenterna. Ett konsekvent genomförande af klassmotsatserna skulle gifvetvis ha skapat fullkomligt urbota konflikter på hemlifvets område med ty åtföljande rubbningar i den ekonomiska situationen, hvilka för studenternas vidkommande icke kunde erbjuda några fördelar. Så finner man sig i det oundvikliga och börjar resignera. Men resignationen är knappt ungdomens sak, och från resignation öfvergår man snart till ett ganska lifligt och verksamt intresse för »brackornas» handläggning af stadens angelägenheter. Studenten börjar räkna med andra intressen och värden än sina egna, och det förefaller honom numera icke så orimligt, om i hedersledamöternas rad ett eller annat namn insmyger sig, som
