typer, som ha en mot r-typen vänd, rundadt utsvängd sida.
Dessa typer äro:
b, ꝺ,
o,
p,
þ,
ø. Efter öfriga typer brukas
r.
s har likaledes två typer ſ och s; ſ brukas i regeln i början
på ord samt inuti, s i ordslut. När s skrifves i början på ord
åsyftas förmodligen initial.
þ har sällan sammanskrifvits med ꝛ, så att en med k
identisk eller k-liknande typ uppstått; förmodligen bör detta anses
som skriffel; så fol. 51r. rad 9 ka för þra och not b 50.
I handskriftens början och någon gång senare är þ
utbytt mot th, stundom ock mot d t. ex. stud 28r. rad 17, adra
37v. rad 16 och dþ t. ex. adþælkøps 46v. rad 22 och oftare.
æ har två typer, æ och a’. I utgåfvan ha bägge dessa
typer återgifvits med æ. Då ett bitecken, som liknar
förkortningstecknet för ær eller ett komma, ofta äljes uppträder hos n
och mera sällan hos några andra typer, kunde man vara
benägen att uppfatta a’ som en grafisk variant till a; detta desto
hellre som a’ oftast uppträder som svagtonig aflednings- och
ändelsevokal, under det att æ med mera diagonal hufvadstaf
i regeln återger ä-ljud i starktoniga stafvelser. De
omständigheter, som emellertid bestämt mig att återge a’ med æ äro följande:
a’ uppträder aldrig som tecken för a i starktonig stafvelse, där
vi med visshet kunna säga, att a uttalats: fol 43v. rad 31
wa’ri representerar ett uttal wæri, hvilken form äfven
förekommer skrifven med æ; a’ förekommer, om ock sällan, som
tecken för æ i starkton t. ex. foll. 46v. rad 10 a’lle, 67v. rad 12
sivna’tr, 63r. rad 3 ma’rþe.
Förkortningstecknet ’ (ett komma- eller viggliknande tecken
uppe vid kanten af en bokstaf) har jag återgifvit med ær och
(sällan) med r eller æ. ær har jag valt på grund af fall som w’ki,
hvilket svårligen kan återges med wrki; å andra sidan måste uw’maghi
upplösas uwrmaghi, enär uwærmaghi skulle ge en alldeles
falsk föreställning om ordets språkform; dessutom har jag fol.
44v. rad 9 upplöst ra’ till rar. — ꝑ har jag upplöst pær eller
præ, mz mæþ, mͧrk mark. — Nasalstreck återges med m och n.
Rubriceringen är förmodligen gjord af skrifvaren själf. Man
jämföre rubriken, flocktiteln Hær byrias etc. fol. 43r. med
Jacobi stil f. ö. Ny balk börjas med större, i rödt och blått,