af en mängd pojkar och halfvuxne ynglingar gjordes både i ostlig och vestlig riktning. Då patrullen härunder så småningom upplöstes, återvände Carling hem, der han då fann alla sina arbetare församlade, samt var, sedan han ätit qvällsmål, ute i staden en stund, derunder han, i sällskap med Garnhandlanden Nyman, den han på gatan träffade, besökte så väl östra som vestra stadsdelen, men fann allt lugnt och stilla; hvarefter Carling, innan något vidare ofog i staden egde rum, gick hem och lade sig; samt
65:o Nordström, hvars längd något öfverstiger medelmåttan, och hvilken har blågrå ögon samt ljusa hår och ögonbryn: att han vore född i Malmö den 19 Augusti 1815 af gifta föräldrarne Niklas Nordström och Maria Hartman; att sedan fadren omkring år 1825 aflidit, hade Nordström, som ännu några år vistades hemma hos sin moder, vid 13 eller 14 års ålder kommit uti gördelmakarelära i Ystad, der han 1835 blef gesäll; hvarefter han år 1839 i sådan egenskap flyttade hit till staden och erhöll plats hos enkan Frumerie, samt att Nordström, som sagde år blef sin egen, år 1840 gifte sig med ännu lefvande hustrun Kristina Andersson, och med henne jemte dem emellan sammanaflade 2 barn, befinner sig i goda omständigheter, förut ej varit för något brott tilltalad. Beträffande ifrågavarande oroligheter förnekade Nordström all delaktighet deri, samt förmälde, att sedan han först på förmiddagen den 26 September fått höra omtalas det ofog, som föregående afton bedrifvits utanför Handlanden Lindmans hus, hade Nordström varit ute dels på förmiddagen, utan att förnimma något oväsende, och dels på aftonen, då han väl sammanträffade med Bagaren Andersson, men icke med honom hade samtal om andra än likgiltige ämnen; att Nordströms arbetare omkring klockan half 9 på aftonen, efter hvilken tid Nordström höll sig hemma, gått ut i staden, utan att han hvarken förböd eller tillstadde dem sådant; att Nordström, vid det sammanträde å hvilket fråga väcktes om militärens inkallande, af oförsigtighet högt uttalade den af flere bakom honom stående borgare i lägre ton yttrade mening, att sådant ej vore behöfligt, samt att, om såsom Boktryckaren Björk vittnat, Nordström, det han ej ville bestrida, fällt något yttrande, som kunnat tydas såsom ett billigande deraf, att många af Borgerskapet uteblifvit vid patrulleringen å Onsdagen, sådant härledt sig af förtrytelse deröfver, att de ej likasom en del andre af stadens invånare blifvit kallade till det sammanträde, å hvilket beslut fattades om bildande af säkerhetsvakt.
Åklagaren anhöll härefter om vittnesförhör med Direktören Johan Peter Lundström, Handlanderne Anders Mandin, Carl Uhnbom och Anders Julius Nyqvist, Garfvarne Janne Lindqvist och Anders Peter Agrell samt Kopparslagaren Paul Holm, jemte, på begäran af häktade Skräddaren Lundberg, inkallade enkan Lena Katarina Jonsson och Skräddare-arbetaren Johan Lindberg, hvilka alla närvarande samt ojäfvige lemnade och befunne aflade vittneseden, varnades för missbruk deraf, hördes hvar för sig och berättade:
160:o Direktören Lundström: Efter erhållen underrättelse om ofoget vid Lindmans hus på aftotonen den 25 September, hade vittnet begifvit sig dit ut, men funnit folkmassan redan skingrad och Häradshöfdingen Rudling innehafva en yxa och en trädkubb, dem han vid tillfället tillvaratagit. Sedan påföljde dag ett rykte spridt sig, att Smeder från Husqvarna på aftonen skulle komma till staden och deltaga i då tillämnade oroligheter, hade vittnet omtalat detta för disponenten af Husqvarna Gevärsfaktori, Herr Löjtnanten Ankarcrona, den der dock försäkrade, att, enligt hvad han både å sagde ställe och af någre den dagen i staden varande Faktoriarbetare kunnat inhemta, berörda rykte saknade all grund. Medan vittnet nämnde dag på förmiddagen var ute och gick i staden, hade en rusig arbetskarl, som vittnet ej kände, i förbigående till vittnet yttrat: ”den der tusan”; och hörde vittnet hurusom Herr Borgmästaren på aftonen utanför Lindmans gård i Konungens och lagens namn uppmanade den i östra stadsdelen samlade folkhop att åtskiljas. Vidkändt.
161:o Handlanden Mandin: På uppmaning af Häradshöfdingen Rudling, hvilken ifrågavarande Tisdags afton träffades, medföljde vittnet till Handlanden Lindmans hus och fann derutanför en stor folksamling, deri samtal fördes om den dyra tiden och rop uppgåfvos att Handlanden Lindman skulle komma ut; och igenkände vittnet såsom der närvarande de fleste af de arbetskarlar, som nu äro häktade och af hvilka Carl Gustaf Abrahamsson och Carl Petersson synnerligen utmärkte sig. Påföljde dag deltog vittnet i patrulleringen, men iakttog ej något, som kunde leda till vidare upplysning i saken. Vidkändt.
162:o Handlanden Uhnbom: Då vittnet på förmiddagen den 26 September i något ärende uppehöll sig hos Handlanden Borg, samlades derutanför en stor bullersam folkmassa. Sedan vittnet, som före folkhopen aflägsnade sig från Borgs bostad och gick hem, förmärkt att de vid ett af vittnet för händer hafvande bygge anställde arbetare kl. omkring ½ 12 på dagen gingo derifrån, begaf sig vittnet ut till dem, frågade hvad som var å färde, samt erhöll af häktade N:o 9 Johannes Petersson till svar: ”vi behöfva ej arbeta i dag utan vilja vara frie”; hvarjemte Muraren Jakobsson, dels i det han gick förbi vittnet yttrade: ”det skall tusan arbeta längre” och dels, medan han sedermera uppehöll sig i porten till vittnets hus, förhöll sig bullersamt och näsvist; och förklarade vittnet, på fråga af Carl Gustaf Abrahamsson, att medan vittnet var hos Handlanden Borg, hvarken Carl Gustaf Abrahamsson eller någon annan förehade något vidare olofligt. Vidkändt.
163:o Handlanden Nyqvist: Vittnet, som först på Onsdagen den 26 September erhöll kännedom om de å bane varande oroligheterna, bevistade på förmiddagen det sammanträde, som hölls å Rådhuset
