Härvid anmälde sig såsom Åklagare Stadsfogden Moberger, hvilken under Stadsfiskalen Strömbergs iråkade sjukdom blifvit förordnad att bestrida Stadsfiskalstjensten här i staden; hvarjemte, i närvaro af Justitiæ-Kanslers-Embetets ombud Herr Advokatfiskalen A. Svalander, de häktade för rätta inställdes och öfrige i målet tilltalade personligen sig infunno; och tillstädeskom i egenskap af Regements-ombud Herr Löjtnanten B. Elfström.
Åklagaren anhöll om vittnesförhör med nu tillstädeskomne Guldsmeden Abraham Edborg, Sysslomannen Carl Peter Kindahl, Skomakarne Lars Hjertqvist och Frans Wilhelm Hjertqvist, Slottssoldaten Isak Jonsson, Urmakaren Per Barkman, Garfvaregesällen Carl Johan Engdahl, Smedgesällen Johan Sellgren, Hof-Rätts-Kommissarien O. W. Carlsson, Sågmästaren Jonas Bolin, Mjölnaren Johannes Nilsson, Mätaren Carl Petersson, Krögaren Johan Viktor Berg, Kyparen Carl Oskar Flamén, Arbetskarlen Per Johan Sandström, Tornväktaren Anders Johan Johansson, Handlanden August Hallgren och Tornväktaren Sven Magnusson, af hvilka Flamén, Sandström, Anders Johan Johansson och Sven Magnusson blifvit inkallade på begäran af häktade Lönnegren för att styrka dennes mot Stadsfiskalen Strömberg gjorda angifvelse.
På fråga om jäf mot ofvanbemälde till vittnen åberopade personer, anmälde dels Smeden Andersson att Smedgesällen Johan Sellgren, enligt företedt af Herr Prosten Modigh denna dag meddeladt embetsbetyg, vore för så väl detta som kommande år mantalsskrifven hos Andersson, hvadan denne yrkade att Sellgren, ehuru han hos Andersson icke blifvit såsom tjenstehjon lagstadd likväl borde förklaras jäfvig att vittna i målet, såvidt det rörde Andersson, dels ock Hanskmakaren Carling, att Urmakaren Barkman städse visat sig vara Carlings uppenbara ovän, om hvilket förhållande Carling dock nu icke var beredd att förete bevisning; och fingo Andersson och Carling taga afträde under öfverläggning om följande för dem åter förekallade, afsagda
Utslag.
Den af Andersson mot Gesällen Sellgren framställda jäfsanmärkning varder, såsom i Lag ej grundad, af Rådhus-Rätten ogillad; och finner Rådhus-Rätten i förmågo af 17 Kap. 8 §. Rättegångs-Balken, sådan denna § lyder i Kongl. Kungörelsen den 7 Januari 1830, skäligt tillåta att Urmakaren Barkman nu må såsom vittne höras; Carling dock öppet lemnadt att under ransakningens fortgång styrka det af honom mot Barkman framställda jäf.
Efter afkunnandet af detta utslag fingo ej mindre Sellgren och Barkman, än äfven öfrige inkallade personer, hvilka lemnades och befunnos ojäfvige, nu företräda och med Stadsfiskalen Strömberg öppen lemnad jäfsrätt i afseende på de mot honom åberopade, aflägga vittneseden, om vigten hvaraf de påmindes och på hvilken de, vid med dem anställde särskildte förhör, berättade:
169:o Guldsmeden Edborg: Vittnet deltog väl i den till hindrande af ifrågavarande oroligheter bildade säkerhetsvakt, men hade sig ej bekant någon omständighet, som kunde bidraga till vidare upplysning i målet.
170:o Sysslomannen Kindahl: Vid ett besök i staden på förmiddagen den 26 nästl. September, hvarunder vittnet jemväl bevistade det å Rådhuset vid patrullens bildande hållna sammanträde, såg vittnet en mängd arbetskarlar, dem vittnet ej kände, på lilla torget öster om Jernbron vara samlade omkring Kopparslagaren Holm. Efter något samtal med denne begaf sig hopen till det i närheten af samma torg belägna af Handlanden Borg då bebodda hus, derutanför de samtalade med bemälde Handlande; och hade vittnet, som jemväl åskådade hopens besök vid Handlanderne Ahlén & Sjöbergs salubod, bland de der församlade igenkänt tilltalade Malmberg.
171:o Skomakaren Lars Hjertqvist: Ifrågavarande Onsdags förmiddag såg vittnet en folkskara, deribland vittnet dock ej kände någon, i närheten af vågboden omgifva Kaptenen Löwenhielm, hvilken skuffades och tilldelades örfilar samt slutligen af några tillkomna personer hjelptes ombord på ett ångfartyg, men för öfrigt kunde vittnet, som dock deltog i den bildade säkerhetsvakten, ej meddela någon upplysning.
172:o Skomakaren F. W. Hjertqvist: Ehuru jemväl vittnet deltog i förut omnämnda patrull, kunde vittnet ej igenkänna någon af de personer, hvilka på aftonen den 26 September, då patrullen första gången uppehöll sig i östra stadsdelen, störde samhällsordningen; och tillkännagaf vittnet på fråga af Smeden Andersson, att vittnet sednare på aftonen vid hörnet af Handlanden Hallgrens hus på förstaden, mötte Andersson och båda Smederna Wahlin, hvilka alla kommo från vester samt derefter åtföljde Andersson å väg till dennes hemvist, till dess vittnet vid sitt hus skiljdes ifrån honom.
173:o Jonsson: Efter det ifrågavarande Onsdag vid frukosttiden tvenne arbetskarlar från ett annat timmerlag kommit till Kjellbergs bygge, vid hvilket vittnet var anstäldt och samtalat med föreståndaren Nils Jonsson, tillsade denne vittnet och öfrige arbetare att gå till Postiljonen Blomqvists under nybyggnad varande hus. Sedan de anländt dit medföljde vittnet den hop, som härifrån aftågade till Häradshöfdingen Rudlings gård, men återvände snart till sitt hemvist; och hade vittnet, då arbetet om dagen ej vidare fortsattes, gått ut i staden, vid hvad tid kunde vittnet dock ej uppgifva, samt dervid sett att Sven Israelsson varit hemma i sin boning.
I anledning af detta vittnes berättelse uppgåfvo Nils Jonsson och Sven Israelsson, att de personer,
