oroligheter och våldsbragder tilltalade häktade Arbetskarlarne Carl Gustaf Abrahamsson eller Carlsson och Carl Petersson m. fl., samt på fri fot varande förre Brandvaktskarlen August Berg och Snickaregesällen Johan Magnus Nyström, jemte åtskilliga andra personer, inställdes de häktade för Rätten, i närvaro af Åklagaren, Stadsfiskalen A. F. Strömberg, och Justitie-Kanslers-Embetets ombud, Herr Advokatfiskalen A. Svalander, äfvensom de på fri fot varande tilltalade, med undantag af Svarfvaren Wållgren, Arbetskarlen Österberg och Smeden Sven Ahlin, voro närvarande, jemte Herr Kaptenen Löwenadler, den sistnämnde i egenskap af Regements-ombud för Furiren Rydelius.
Åklagaren inlemnade till en början följande handlingar:
1:o ett prestbevis, så lydande:
”Herr Stadsfiskal Strömberg i Jönköping har begärt ålders- och frejdbevis för Smedlärlingen Fredrik Hörnsten hos Fabrikör Granlund härstädes, och meddelas derföre, att han, Fredrik Hörnsten, är född den 15/9 1836, eger någorlunda försvarlig christendomskunskap, begick H. H. nattvard den 25/6 1854, och är till frejden oklandrad; attesteras. Grenna den 10 Januari 1856.
Johan Ekstrand,
Pr. et P. L.”
2:o ett intyg af följande innehåll:
”Den 16 Januari 1855 dömdes Gustaf Pettersson Brun af Wista Häradsrätt, genom utslag, för första resan inbrott och första gången snatteri, böta 28 sk. banko; i brist deraf har han undergått 3 dagars enkelt fängelse, samt 9 dagars fängelse vid vatten och bröd; den 11 Februari undergått enskild skrift i stadens vestra församlings kyrka. Jönköpings Slott den 15 Januari 1856.
C. A. Blank.”
Efter föredragning af berörde handlingar uppgaf Gustaf Pettersson att hans fader hetat Brun, äfvensom att Gustaf Petersson vidgick att han, på sätt Slottsfogden C. A. Blanks intyg utvisar, undergått bestraffning för snatteri.
Åklagaren styrkte med skriftligt och af 3 personer bevittnadt intyg, att han, den 13 i denna månad, låtit för att i dag höras i saken inkalla: Sven Johan Bladh i Tannarp, såsom målsegare, samt i vittnesegenskap: Herr Hofjägmästaren August von Nieroth, Herr Assessorn Adolf Fredrik Granfeldt, Herr Löjtnanten Conrad Viktor Ankarcrona, Herr Löjtnanten Broberg, Källarmästaren Claes Robert Strandberg, Handlanden Lars Hansson, Fabrikören Johan Edvard Lundström, Arbetskarlen Gustaf Svensson, Bokhållaren Axel Eklund, Smederne Johan Fredrik Dahlström och Johan Lindström, och Sämskmakarearbetaren Carl Nyman, hvilka alla, med undantag af Bladh, Herr Löjtnanten Broberg, Fabrikören Lundström och Bokhållaren Eklund, voro närvarande, hvarjemte Smedgesällen Johannes Svensson, hvilken tilltalade Carl Hansson åberopade såsom vittne, inställde sig.
De tillstädeskomne vittnena, mot hvilka jäf hvarken anfördes eller utletas kunde, men i afseende på hvilka de tilltalade förbehöllo sig öppen jäfsrätt, fingo aflägga sanningsed, varnades för missbruk deraf, hördes hvar för sig och berättade:
279:o Herr Hofjägmästaren August von Nieroth: Vittnet, som den 26 sistl. September på aftonen anlände till staden med ångfartyget Esaias Tegnér, märkte genast den oro, som förspordes bland stadens arbetare, och hastade derföre att på Rådstufvan förena sig med de ordningsälskande män, hvilka bildade ordningsvakt, samt aftågade med denna, i afsigt att göra slut på de oordningar, som föreföllo i stadens östra del. Ungefärligen midt för Herr Assessor Wickboms hus möttes en upprorisk skara, kommande, under mycket buller och oväsende, från öster, samt hejdades en stund, eller till dess en del deraf lyckades att bryta sig igenom ordningsvakten. Emedlertid hörde vittnet stenar rulla på gatan, och vittnet sjelf träffades i bröstet af en stor sten, som kastades, och sedermera studsade emot och sårade vittnet i ett finger. Vittnet såg väl den, som kastade stenen, men kände honom icke. Sedan allt bemödande att lugna den våldsamma hopen visat sig vara fruktlöst, och densamma fortsatt tåget åt vester, gick vittnet med en del af ordningsvakten till Häradshöfdingen Fricks egendom, der våldsbragderna vid vittnets ankomst redan voro i full gång; men angående tilldragelserna dervid kunde vittnet icke meddela vidare upplysningar, än att tilltalade Johannes Larsson greps och häktades derstädes, sysselsatt att plocka sten, hvarvid Johannes Larsson, som låg på knä och syntes vara i mycket upprörd sinnesförfattning, biträddes af en för vittnet okänd gosse. Hvarjemte vittnet vid närmare eftersinnande tillade, att bland orostiftarne tilltalade Lönnegren vid flere tillfällen sagde dag väckte vittnets synnerliga uppmärksamhet, såsom den der skrek och stojade samt oqvädade nästan alla menniskor han mötte.
280:o Herr Assessorn Adolf Fredrik Granfeldt: Vittnet var i sällskap med vice Häradshöfdingen Gagner och Apothekaren Pauli m. fl. till ordningsvakten hörande personer ute ifrågavarande afton och såg åtskilliga af de oordningar, som i staden föreföllo, äfvensom vittnet, tillsammans med förutnämnde personer, gick upp till Häradshöfdingen Fricks egendom och hörde oväsendet och stenkastningen derstädes, men när vittnet anlände dit voro våldsbragderna redan slutade, och vittnet var icke så nära skådeplatsen för oroligheterna, att vittnet såg våldsverkarne, och igenkände följaktligen icke heller någon af dem. Vid stenkastningen och våldet, som sedermera egde rum utanför Handlanden Lindmans
