att de omständigheter, hvilka vore ”fredande” för de tilltalade, icke i protokollet antecknades, oaktadt allvarliga föreställningar, föllo Drake i talet, medan han vittnade, utvisades Andersson och Sven Petersson, samt inkallades åter sedan Drake aflagt sitt vittnesmål.
23:o Smeden Carl August Wahlin: När vittnet, under det oroligheterna fortgingo vid Häradshöfdingen Fricks egendom, jemte förut afhörda vittnet N:o 122, Fabrikören Carlsson, m. fl. uppehöll sig på gården vid nämnde egendom, träffades vittnet af en sten, som kastades af tilltalade Löfgren. Fabrikören Carlsson träffades likaledes af en sten, men hvem som kastade den varseblef icke vittnet, som vid samma tillfälle fattade Löfgren i kragen för att häkta honom, men måste snart afstå från nämnde försök, enär andre upprorsstiftare kommo Löfgren till hjelp. I öfrigt vidhöll vittnet sin förut aflagda berättelse.
105:o Arbetskarlen Peter Johansson: På fråga antingen det var tilltalade Johannes Hellstrand, eller dennes nu jemväl vid Rätten närvarande broder, Anders Magnus Hellstrand, som vittnet sett bland den upproriska folkhopen vid Häradshöfdingen Fricks egendom, förklarade vittnet, att vittnet icke ens nu var i tillfälle att derom lemna besked, men att vittnet trodde att det var Johannes Hellstrand, som vittnet vid förutnämnde tillfälle bemärkt.
304:o Gördelmakaren Sven Lagervall: Vittnet befann sig i närheten af Handlanden Lindmans hus ifrågavarande Onsdags afton, då folkhopen första gången var församlad vid östra tullen, samt hörde Herr Borgmästarens i Konungens och Lagens namn framställde uppmaning till folkhopen att skingras; men förmärkte dervid icke hvarken buller eller oordningar. Sedermera gick vittnet till Talavid, men ej längre åt vester, och sammanträffade med tilltalade Smeden Carl Andersson, hvilkens berättelse om vittnets och Anderssons sammanträffande vittnet till alla delar vitsordade, med tillägg, att Andersson vid nämnde tillfälle icke var svärtad i ansigtet.
305:o Arbetskarlen Johan Lind: Vittnet instämde i tilltalade Österbergs uppgifter, angående vittnets och Österbergs samvaro den 26 September sistl. år, med förnekande likväl af det utaf Österberg uppgifna förhållande, att vittnet och Österberg efter skymningen sagde dag begifvit sig till östra delen af staden samt uppehållit sig vid Lindmans hus.
306:o Målaregesällen Peter Emanuel Lindeskog: Under det våldsbragderna vid Häradshöfdingen Fricks egendom ifrågavarande afton föröfvades, uppehöll sig vittnet en stund i närheten deraf, dels på en åker, dels ock vid en lada, jemte tilltalade Smeden Carl Andersson, hvilken vid nämnde tillfälle hvarken var svart i ansigtet eller klädd i förskinn, samt vittnena Smederne Wahlin och Bleckslagaren Wadner. Tilltalade Almgren, Carl Hansson, Lärlingen Öberg och Gesällen Blomstedt vandrade också för tillfället fram och tillbaka på samma åker, men vittnet förmärkte dem då icke taga någon del i våldsbragderna.
1:o Herr Hofråtts-Rådet och Riddaren S. A. Darin, som nu inställde sig, tillfrågades på Almgrens begäran af hvilken anledning ordningsvakten, efter stenkastningen mot Handlanden Lindmans hus, fasttog Almgren; och genmälde vittnet härtill, under åberopande af den berättelse vittnet förut aflagt, att ordningsvakten handlade sin pligt och lag likmätigt, då den vid nämnde tillfälle sökte återställa ordningen, skingra orostiftarne och gripa de brottsliga, som vid ordningsvaktens ankomst kastade ifrån sig stakarne och sökte fly undan. I sådan afsigt skyndade också Almgren och Fägersten från fridsstörarnes hop, men sprungo i villervallan emot män af ordningsvakten och grepos; hvarjemte vittnet tillade, att då vittnet, som jemte två andra personer af ordningevakten, af hvilka den ene troligen var vice Häradshöfdingen Gagner, dröjde qvar i närheten af Lindmans gård en stund efter det den öfriga ordningsvakten aftågat samt de tillfångatagna blifvit bortförda, ankommo till torget, fanns derstädes utanför Rådhuset församlad en stor skara upproriska, af hvilka flere ville med våld uttaga de arresterade från häktet, och en, som var klädd i grå rock, mössa och förskinn, uppmanade isynnerhet sina kamrater att vara tappra och fullfölja sin afsigt att befria de häktade. Vittnet fattade denne i kragen och fasthöll honom med tillhjelp af vice Häradshöfdingen Gagner; men då vittnet hotade att äfven han skulle i häktet, lösgjordes han af tillkomne medhjelpare, samt fick dervid sin rock sönderrifven. Emedlertid syntes vittnet försöket att häkta bemälte person hafva inverkat afskräckande på massan, emedan densamma straxt derefter drog sig tillbaka. På gifven anledning af tilltalade Åkerblad upprepade vittnet hvad vittnet förut berättat om sitt samtal med Skjutsaren Jonsson, Johannes Petersson och Åkerblad, samt vidhöll så väl i afseende derpå som i öfrigt sitt vittnesmål.
307:o Snickarelärlingen Sven Johansson: Jemte sina kamrater hos Snickaren Ahlbäck här i staden anställde lärlingarne, tilltalade Hofvenberg samt till vittnen åberopade Carl August Petersson och Anders Andersson, gick vittnet klockan ungefärligen 9 på aftonen, den 26 September sistlidet år, först till Stora torget och Jernbron, der Hofvenberg skiljdes från sällskapet, och vidare utom Talavid, samt lyssnade till det oljud och buller, som förspordes från Häradshöfdingen Fricks egendom; hvarefter vittnet i östra delen af staden betraktade fönsterinslagningen i Handlanden Lindmans gård; men ehuru vittnet vid sistnämnde tillfälle stod så nära derintill, som vid Klockgjutaren Norlings gård, igenkände vittnet likväl icke någon af våldsverkarne, eller dem som voro i samma flock, och Hofvenberg varsnade vittnet icke förr än uppträdet till följd af ordningsvaktens mellankomst redan var slutadt, då Hofvenberg jemte en mängd andra personer skyndade fram; hvarjemte vittnet intygade såsom visst, att Hofvenberg icke var svärtad i ansigtet ifrågakomne afton.
