(nordvestra) delen af Fjärdingen, hvilken del sedermera brann 1809, var nästan det enda, som undgick förödelsen.
Såsom stad i vanlig mening betraktadt har Uppsala länge varit temligen obetydligt och stillastående samt först under de sista årtiondena något hastigare förkofrat sig. Folkmängden, i rundt tal räknad, utgjordes 1785 af 4100 personer, hade år 1800 vuxit till 5100, men aftog sedan under någon tid. År 1840 var den ånyo 5100; sedan har den temligen jemnt tilltagit och var 1850 redan 6600 samt vid 1874 års slut 12,367. — Universitetet är nu ett af de största, i det att studenternas antal utgör omkring 1500. Ännu vid slutet af 1850-talet var det endast 8—900, men hade redan under läseåret 1863—64 vuxit öfver 1200, hvilket antal likväl under den närmast följande tiden något nedgick. Höstterminen 1873 var antalet öfver 1600. Universitetets lärarepersonal utgjorde vid utgifvandet af sista katalogen 29 ordinarie och 2 extra-ordinarie professorer, 23 ord. och 2 extra-ord. adjunkter, 43 docenter samt 4 exercitiemästare; dessutom voro 4 professurer och 2 adjunkturer icke tillsatta.
2. Allmän öfversigt af staden.
Staden delas af den i ungefärligen sydlig riktning flytande Fyrisån i tvenne delar. Den vestra, Fjärdingen, som till en stor del har ett högre läge, eger de förnämsta offentliga byggnaderna samt nästan alla stadens parker och promenader. Af den andra, öster om
