och upprest 1827. Midt på borggården ser man reservoaren för stadens nu under arbete varande vattenledning. Från »gröna kullen», Styrbiskop äfvensom från slottets östra sida har man sevärda utsigter.
Biblioteksbyggnaden.
I det föregående har berättats om »Academia Carolina», som hade sitt namn efter Karl 9 och refs mot slutet af förra århundradet. När 1819 grundstenen till biblioteksbyggnaden lades af Karl 14 Johan personligen, upplifvades det gamla namnet och byggnaden kallades därför »Carolina rediviva» (det återuppståndna Carolina). Den däruti liggande artigheten mot Karl 14 var i sjelfva verket väl förtjent, ty dels hade han genom sitt personliga ingripande bestämt läget, dels skänkte han till byggnaden 30,000 rdr banko. Byggnaden fullbordades till det yttre 1826. Den är i arkitektoniskt hänseende egentligen märklig genom den, i ett särskildt utbygdt trapphus belägna, storartade och utmärkt vackra hufvudtrappan. I byggnadens båda ändar finnas smärre spiraltrappor.
Utom sin hufvudbestämmelse uppfyller byggnaden ännu ett ändamål, som den kan sägas hafva ärft från sin äldre namne, »Academia Carolina», nämligen att hysa universitetets festsal. Därtill användes den ännu endast provisoriskt inredda öfversta salen, som sträcker sig genom 2 våningar. Denna sal håller dock på att öfvergå till ett museum, alldenstund universitetets skulptursamlingar där sedan några år förvaras; utan tvifvel är det äfven det lämpligaste, att detta blir salens enda bestämmelse, när en ny festsal hunnit anskaffas antingen genom universitetets eller studentkårens försorg.
