nordvestra sidan, tills det 1867 sammansmältes med universitetets sjukhus. Nyss omnämndes sjukhuset för sinnessvaga; med detta, Centralhospitalet kalladt, är universitetets psykiatriska klinik förenad.
På sydöstra sidan om domkyrkan, nära norra ändan af Trädgårdsgatan, ligger ett stenhus, tvärt igenom hvilket den från Dombron kommande gatan förer medelst ett stort hvalf. Det tillhör den Skytteanska professionen samt kallas Skytteanum efter riksrådet Johan Skytte, som byggde det 1626 och af hvilken det skänktes till universitetet. De stora bokstäfverna utefter väggen ofvan hvalfvet betyda: H(err) J(ohan) S(kytte) FR(iherre) F(ru) M(aria) N(æf) T(ill) G(rönsö).
Den straxt söder om Gustavianum belägna byggnaden är Ärkebiskopshuset. Det älsta ärkebiskopshuset, uppbygdt samtidigt med domkyrkans anläggande, intog den plats, där nu Gustavianum ligger, men fick sedermera namnet Lilla ärkebiskopsgården till skillnad från en ny, som 1430 anlades på höjden ofvanför den gamla, hvarest nu Exercitie- eller Stallmästare-gården befinner sig. Denna sednare ärkebiskopsgård utgjorde i sjelfva verket ett befästadt slott, som på södra och vestra sidorna var omgifvet af grafvar; på norra sidan (vid nordöstra hörnet af det nuvarande Exercitie-huset) var uppfördt — troligen samtidigt med sjelfva det ärkebiskopliga slottet — ett rundt torn, efter hvilket den där förbi gående gränden ännu i dag bär namnet »Rundelsgränden» och som af mången — ehuru utan något rimligt skäl — ansetts såsom det rätta »Styrbiskop». Under befrielsekriget blef år 1522 ärkebiskopsgården (så väl den stora, som den lilla) uppbränd af Grustaf Vasas folk.
Ej långt från domkyrkan samt invid Odinslund ligger en mindre kyrka, kallad Heliga Trefaldighetskyrkan och tillhörande en vid staden belägen
