1. Stadens och universitetets historie.
Uppsalas älsta namn är Ar-os eller År-os, hvilket betyder åmynning. Att orten så kallats kan synas underligt, då Uppsala nu ligger på ett betydligt afstånd från Fyris-åns utlopp i Mälaren; men det är troligt, att Mälaren fordom sträckt sig ända till närheten af det nuvarande Uppsala och betäckt den nedanför staden belägna s. k. Kungs-ängen. År-os nämnes för första gången af Snorre Sturlasson vid redogörelsen för stridigheterna mellan Norske konungen Olof Haraldsson eller »den helige» samt Svenske konungen Olof Eriksson, vanligen »Skötkonung» kallad. Sedan den sistnämnde brutit den öfverenskommelse, som ingicks på det isynnerhet genom lagman Torgnys uppträdande bekanta tinget och till följd däraf sväfvade i fara att mista både krona och lif, tillråddes han, såsom Snorre berättar, att rida med sitt folk från »Uppsala», hvarest han då vistades, ned till År-os och gå ombord på sina skepp samt lägga ut till sjös, medan hans rådgifvare skulle försöka att afvärja den hotande stormen. Ända in i sednare hälften af 13:de århundradet behöll orten namnet År-os eller Östra Åros till skillnad från det vid Svartåns utlopp i Mälaren belägna Vestra Åros, n. v. Vesterås. Det af Snorre nämnda Uppsala eller Uppsalir, d. v. s. de höga (tempel-) salarna, är det nu s. k. Gamla Uppsala. Under det fjärdedels årtusende, som förflöt efter, 1
