grundat ett själfständ. filos. system o. en själfständ. filos. skola. Skr.: Grundlinier t. den filos. statsläran (2:a uppl. 62) Grundlinier t. den filos. civilrätten (72) m. m. — 2) Erik Gust. Bernh., den förres brorson, statsm., f. 1842 Sthm, 75 ledam, af 2:a kammaren, ledare af protektionisterna, 91/00 o. 02/05 statsminister, 05 univ.-kansler, d. 07.
Boswell'ia Roxb., Burseraceæ, bot., förek. i Arab., ö. Afr. o. Ostind. Hartset välluktande rökelse.
bota, sp. vinmått, omkr. 485 l.
botan|īk, gr., vetensk. om växterna, växtkännedom. Allm. b. delas i: växtanatomi, s. sysselsätter sig m. växternas inre byggn., växtmorfologi, s. utforskar deras yttre skapnad och organ, växtfysiologi, s. af handlar deras växande, näring o. fortplantning. Tillämpad b. sysselsätter sig m. växternas beskrifn., benämn, o. indeln. i familjer, ordn., klasser, släkten, arter, varianter o. hybrider. Växtgeografi är läran om växternas utbredn. på jorden o. delar denna i 8 växtgeogr. zoner: 1) ekvatorial-z. (palm, pisang), 2) trop. z. (fikon, trädart, ormbunkar), 3) subtrop. z. (myrten, lager), 4) varmare tempererade z. (ständ. grönskande löfträd), 5) kallare temp. z. (bladväxl. löfträd), 6) subarktiska z. (barrträd), 7) arktiska z. (alpväxter) o. 8) polar-z. (dvärgbjörk, martall). B. är ant. ekonomisk, omfattande agrikultur-b., hortikultur-b. o. forst-b., l. estetisk (om prydn.-växt.) l. teknisk o. industriell (läran om f. konstnärer o. handtverkare viktiga växter) l. med.-farmakol. (officinella växter) l. toxikolog. (giftväxter) l. hist. -isera, samla o. undersöka växter, -ist, växtkännare.
botaniska trädgårdar kallas de, s. äro afsedda för odl. af växter f. vetensk. ändamål o. f. undervisn. Den förnämsta vid Kew, utanför London.
Bot'any bay (-ni be), vik på s.-östra kusten af N. Holland. Fordom eng. straffkoloni.
Both, Jan, holl. landsk.-mål., f. omkr. 1610 Utrecht, d. där 52.
Botha, Louis, boer-gen., f. 1864 Natal, slog engelsm. vid Colenso o. Spionkop.
Bothilde, dan. kon. Erik Ejegods gem., d. 1103.
Bōthwell, James Hepb., earl of B., f. 1536, Maria Stuarts 3:e gem., d. 79 Danmark.
Botīn, And. af, häfdatecknare, f. 1724 Södra Möre, 58 assessor i Antikvitetsarkiv., 62 kammarr., d. 90. Skr.: Beskrifn. om sv. hemman o. jordagods (55/56), 2 bd, Sv. folkets hist. (89/92) m. m.
botokūder, indianstam i Brasilien.
Botoschān, rumän. st. v. Schiska, 40,000 inv. Betydl. hand.
Bott'a, 1) Carlo Guis. G., it. hist., f. 1766 San Giorgio, d. 37 Paris. Skr. Italiens nyare hist. — Hans son 2) Paul Emile, f. 1803, reste kring jorden o. uppt. Ninives ruiner, d. 71 Poissy. Förf.
Botten, gam. ben. på Väster-, Norr- o. Österbotten.
Botter-Hansen, Paul, nor. bibliogr., f. 1824 Våge (Gudbrandsdal.), 64 univers.-bibl., d. 69. Skr.: La Norvège littér, au 19:me siècle (68) m. m.
Bottensjön, sjö i Västergötl., gm Rödesund förenad med Vättern.
bottfōr, fr., ytterstöfvel.
Botticelli (-tjäll'i), Sandro, egentl. Aless. Filipepi, it. mål., f. 1446 Florens, d. där 1510. Fresker i Sixtinska kap. i Rom.
bottīn, fr., fruntimmershalfstöfvel; ytterkänga.
Bottniska viken, Östersjöns nordligaste del, mel. Norrl. o. Finland, 587 km. l. och 160/260 km. b.
Botvid, Södermanl. 2:e apost., mördad omkr. 1120.
Botvīdi, Johan., predikant, f. 1575 Norrk., åtföljde Gust. II Ad. und. hans fälttåg, 30 bisk., i Link., d. 35. Skr.: Likpredikan öfver kon. Gust. Adolf, psalmer m. m.
