Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/121

Den här sidan har korrekturlästs
233[BOU–BOW] 234
Bourbon–Bowring

förpliktade sig ofvannämnda regentgrenar att ömsesid. skydda hvarandras troner o. land.

Bourbon (-bång), Charles de, hert. af Bourbonnais (konnetabeln af B.), f. 1490, segrade 15 v. Marignano, gick 23 öfv. t. kejs. Karl V, stred v. Pavia mot sitt fädernesl., d. 27 vid stormn. af Rom.

Bourbonnais (-nǟ), ford. fr. landsk., 8,039 kv.-km., 285,000 inv. Hst. Moulins. Nu depart. Allier o. en del af Cher.

Bourbonne-les-Bains (-bånn' lä bäng), fr. st., 8,038 inv. Badort, varma källor.

Bourdaloue (-lû), Louis, fr. predik., f. 1632 Bourges, d. 04 Paris.

Bourdelot (lǡ), Pierre, fr. läk., drottn. Kristinas gunstl., f. 1613 Sens, 52/53 i Sverige, d. 86.

Bourdon (-dång'), se borduna.

Bourdon (-dång'), Sebast., fr. mål. o. kopparst., f. 1616, 52/54 hofmål. hos dr. Kristina, d. 71 Paris. Kristinas portr.

Bourgeois (-schåā), fr., borgare. Jfr Borgis. -ie (-i), borgareklass.

Bourges (bursch), fr. st. v. Auron o. Yèvre, 46,551 inv. Ber. domkyrka, ärkebisk., slott, museum, lifl. hand.

Bourget (-schē), Le, by v. Paris. Strider 28—30/10 o. 21/12 1870.

Bourget (~) Paul, fr. förf., f. 1852 Amiens, medl. af Akad., har skr. Poësies m. m. samt romaner.

Bourgogne (-gånj'), ford. fr. prov., 25,714 kv.km., omkr. 2 mill. inv. Hst. Dijon. Nu depart. Ain, Côte-d'Or, Saône-et-Loire o. Yonne. Jfr Burgund. -vin, vin fr. B. De förnämsta: chambertin, beaune.

Bourgogne (-gånj'), Louis, hert. af B., sonson t. Ludvig XIV, f. 1682 Versailles, d. 12. Fénélons lärj. o. far t. Ludv. XV.

Bourmont (-mång'), Louis Aug. Vict. de Gaisne de, gref., fr. krigare, f. 1773 Anjou, emigrerade, stred i Vendée, slöt sig t. Napol., 22 öfverbefälh. i Spanien o. pär. 29 krigsmin., eröfr. Algier 30; s. å. marsk., flydde m. Karl X 30, 33 gen. hos dom Miguel, d. 46 i B.

Bournonville (-nångvil'), Ant. Aug., dan. balettmäst., f. 1805 Köpenh., 61/64 scen. intendent i Sthm. Komp. Sylfiden, Festen i Albano. m. fl.

Bourrienne (-riänn'), Louis Ant. F. de, fr. statsm., f. 1769 Sens, Napol. I:s studiekamrat o. sed. privatsekret., afföll fr. honom, min. und. Ludv. XVIII o. reaktionär, d. sinnessjuk 34 Caen.

Boursault (-så), Edme, fr. dram., f. 1638, d. 01 Paris.

Bousquet (-skē), Jean Louis, krigare, f. 1664 Frankr., 04 i sv. tjänst, var med i Bender, Gadebusch o. Norge, 42 befälh. öfv. fin. armén, s. måste kapitulera, d. 47 ss. gen.-löjtn.

boussōl, fr., = kompass.

Bouterwek, 1) Friedr., ty. filos. förf., f. 1765 vid Goslar, d. 28 ss. prof. i Göttingen. Skr. Gesch. d. neuern Poesie u. Beredsamkeit (1801/19). 12 bd, m. m. — 2) Friedr. Aug., mål., f. 1800 Tarnowitz, d. 67 Paris.

bouteselle (-säll'), fr., morgonsignalen v. art. o. kav.

bouts-rimés (bûrimē), fr., sällskapslek att ifylla förut uppgifna slutrim.

Bovallius, Rob. Maur., häfdaforsk., f. 1817 Västmanl., 74/82 riksarkiv., d. 02 Sthm. Skr.: Berättelse om riksd. i Sthm 1713/14, Om sv. statsskickets förändr. eft. kon. Carl XII:s död, m. m.

bowie-knif (bǡi-), dolkknif, ben. eft. amer. öfversten Tim Bowie.

Bovīno, it. st. vid Cervaro, 7,613 inv. Slag 1734.

Bovista Pers., Gasteromycetes, bot., runda svampar, allm. i mellersta Europa. B. plumbea Pers., sporerna anv. förr ss. blodstillande medel o. är liks. B. nigrescens Pers. ätbar.

Bowring (ba͡u-), John, eng. statsm. o. förf., f. 1792 Exeter, talr. resor, 32/37 o. 41/49 i parlam.