Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/122

Den här sidan har korrekturlästs
235 [BOX–BRA]236
Box—Braganza

(frihandl.), 54/59 guv. öfv. Hongkong, d. 72 Claremont. Skr. resebeskrifn.

box, eng., afdelning, spilta, teat. loge. -are, knytnäfskämpe; ett kin. heml. förbund, riktadt mot främlingar.

Boxholm, säteri o. järnbruk i Östergötlands l.

boxning, knytnäfskamp.

Boy l. Boyen, Willem, holl. mål. o. arkit., hade 1576/92 högsta ledn. vid ombyggn. af Sthms slott. Jakobs kyrka i Sthm, Gust. I:s o. Kat:a Jagellonikas grafvård i Upps. domkyrka.

Boyer (bå͡ajē), Jean Pierre, mulatt, f. 1776 Port-au-Prince, sed. 18 pres. i republ. Haiti, köpte 25 dess oafhängigh. af Frankr., måste 43 fly, d. 50 Paris.

Boyesen, Hjalm. Hjort, norsk-amerik. novellist o. litteraturhist., f. 1848 i Frederiksværn, 80 prof. i NewYork. d. där 95.

Boyle (båjl), 1) Roger, eng. statsm. o. förf., f. 1621, d. 79. Skr.: Parthenissa m. m. — Hans bror 2) Rob., fys., f. 1627, d. 91. Skr.: New experim. phys. mechan, (60) m. m.

boyscout (bojska͡ut); (scout bet. en till spejartjänst använd soldat i uniform), en af gen. Baden-Powell i Engld organiserad, nu äfven i Sverige med ifver omfattad ungdomsrörelse, som genom idrottsöfningar, friluftslif, föredrag m. m. söker utveckla ungdomens fys. o. moral. krafter till fosterlandets gagn. Som medl. kunna antagas gossar mel. 10/18 år.

Boz, pseud. f. Dickens (se d. o.).

Bozen, st. i Tyrolen, vid Eisack, 13,632 inv.

brabançons (-bangsång'), eng. o. fr. odisciplinerade legotrupper i 13:e årh., till största del. från Brabant.

Brabant, ford. eget hertigdöme, nu deladt i 2 del. 1) den sed. 1648 holl. prov. (Nord-B.), 5,128 kv.km., 581,713 inv., hst. Herzogenbusch, o. 2) den sed. 1830 belg. (Syd-B.), 3,283 kv.km., 1,366,389 inv. Mycket fruktbart slättland, tät befolkn., rel. kat., språket flamska o. vallonska; hst. Bryssel.

Brache, de la B., se De la Brache.

Brachvogel, Alb. Emil, ty. förf., f. 1824 Breslau, d. 78 Berlin. Skr. rom., dram. m. m.

brachyūra, krabbor, Crustacea, zo., kort, under bålen tillbakaslagen stjärt, m. korta, trådlika bifötter, ryggsköld, ofta mera bred än lång. De flesta lefva i hafvet, några större delen af året på land (landkrabbor).

Bradd'on (-dön), Mary Elizab., eng. rom.-förf., f. 1837 London. Skr.: Aurora Floyd, The doctor's wife m. m.; många öfvers. på sv.

Brad'ford, eng. st. nära Leeds, 292,000 inv. Fabr., järnverk, stenkolsgr.

Bradlaugh (brädd'lå), Charles, eng. polit., f. 1833 London, radikal o. ateist; invald 80 i underhuset, vägrade B. aflägga eden o. blef därför aflägsnad, likaså 81, d. 91 London.

Bradley (-le), eng. hyttort nära Bilston. Wilkinsons järnverk.

Bradley (-le), James, eng. astron., f. 1692 Gloucester, 42 direkt, f. observ. i Greenwich, d. 62. Upptäckte ljusets aberration m. m.

Brad'shaw (-schå), utg. af en tågtidtabell sed. 1841, f. 1801, d. 53.

Brag, 1) Karl Joh., pred. o. psalmist, f. 1735 Marstrand, d. 81 ss. kyrkoh. i Gbg. — Hans brorson 2) Jonas, astron., f. 1781 Gbg, d. 57 ss. prof. emerit. i Lund. Skr. i astron.

Braga (det forna Bracara Augusta), hst. i port. distr. B., 24,202 inv. Ärkebisk.

Braga, Theoph., port. skald, f. 1843 Toola di San Michele (Azor.), prof. i Lissabon. Skr. i hist., lit.-hist. o. jur.

Bragadīno, Marco Anton., venetiansk fälth., f. 1525, 70 guv. på Cypern, 71 lefv. flådd af turkarna.

Bragan'za, hst. i port. prov. Tras os Montes, 5,476 inv.