Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/127

Den här sidan har korrekturlästs
245[BRE–BRE] 246
Breisgau–Brera

Renthendorf, grundl. af Berlins akvarium. Resor i Span., Lappland, Sibirien etc. Skr.: Illustrirtes Thierleben (2:a uppl. 76 o. f., äfv. öfvers. på sv.), m. m. Död 84.

Breisgau, landsk. i Baden, 1,650 kv.km., 137,000 inv. Blef 1810 badensiskt.

Breitenfeld, by i kon.-riket Sachsen, n.v. om Leipzig. Sl. 7/9 1631, då Gust. II Ad. besegr. Tilly, samt 23/10 1642, då Torstensson vann seger öfv. österrikarne und. Piccolomini o. ärkehert. Leopold.

Breithaupt, Wilh. v., ty. artill.-officer, f. 1809 Kassel, d. där 55. B. förbättrade d. preuss. konkussionsröret.

Breithorn, berg i Monte Rosagruppen, 4,171 m. h.

Breitinger, Joh. Jak., schweiz. estetik., f. 1701 Zürich, d. 76 ss. prof. där. Verkade tills. m. Bodmer mot fr. smak. Skr.: Kritische Dichtkunst (40).

Breitkopf, Joh. Gottl. Imm., ty. boktr., f. 1719 Leipz., d. 94 där. Förbättrade frakturstilen, uppf. nottryck m. rörl. typer. Grundl. af firman B. & Härtel.

Bremen, 1) ty. fristat v. Weser, 256 kv.km., 273,000 inv. Sönderfaller i 3 delar: B., Vegesack o. Bremerhaven, m. liknämnda städer. Hufvudnäring skeppsfart o. handel. Statsförfattn. republ. (1854 o. 79); 2) hst. i B., fri hansest. vid Weser, 100 km. fr. dess utlopp, 180,871 inv. (år 1880). Domkyrka, Ansgariuskyrk. (m. 105 m. h. torn), rådhus, Gust. II Ad. staty, gymn., handelsskola, börs, museum m. m. Betydl. hand. o. industri, frihamn. Hist: inträdde 1276 i hanseförbundet, reformationen inf. i börj. af 1500-talet, 1640 fri riksstad, 1810 införlifvadt m. franska riket, 15 fri riksstad i ty. förb.; 3) forna sekulariser. ärkebiskopsstiftet, sed. hertigd. B., 1:e ärkebisk. Ansgar 849, afträdt t. Sverige 1648, t. Hannover 1719, 1803 und. Frankr., 13 åter hannoveranskt.

Bremer, Fredr:a, förf., f. 1801 nära Åbo, d. 65 på Årsta. Resor i Amer. 49/51 samt 56/61 i Schweiz, It., Palestina, Grekl. Skr.: Teckningar ur hvardagslifvet (28 o. f.), Hemmen i Nya världen (53/54), Lifvet i gamla världen (60/62) m. m. Hennes rom. öfvers. på näst. alla lefvande civilis. språk.

bremerblått, se bergblått.

Bremerhaven, befäst. st. v. Wesers mynning, en af Bremens hamnstäder, 20,315 inv. Hamnar, dockor, 2 fyrar.

Brendler, Frans Fredr. Edv., komp., f. 1800 Dresden, sed. 02 i Sverige, d. 31 Sthm. Komp. Spastaras död, början t. Ryno (fullbordad af Oskar I) m m.

Brenner, topp på Tyrol.-alp., 2,034 m. h., där bredvid B.-passet, 1,369 m. h..

Brenner, 1) Elias, mål. o. numism., f. 1647 Storkyro, d. 17 ss. assess. i Antiq.-koll. Skr.: Thesaurus nummorum etc. (91). — Hans hustru 2) Sofia E:t, f. Weber 1659 Sthm, d. där 30. Förf. Skr.: Poetiske dikter (1709) m. m.

Brenner, Henr., fin. oriental., f. 1669 Österbotten; resor i Persien, fången i Ryssl. i 22 år, d. 32 ss. kgl. bibl. i Sthm.

Brenner, Rich., ty. afrikares., f. 1833 Merseberg, d. 74 Aden.

Brenn'us, kelt. härförare, anförare för gallernas tåg till Rom 390 f. K.

Bren'ta, fl. i öfre It., utfaller i Adriat. haf., 208 km. l.

Brentāno, 1) Klemens, ty. skald, f. 1778 Frankf. a. M., d. 42 Aschaffenburg, nyromantiker. Skr. roman., dram., sagor m. m. Tills. m. sin svåger Arnim utg. Des Knaben Wunderhorn (1806/08). — 2) Ludw. Jos. (Lujo), ty. statsekon., f. 1844 Aschaffenburg, sed. 82 prof. i Strassb., sed. 91 i München. Skr. i arbetarfrågan.

Brenz, Joh., schwab. reformator, f. 1499 Weil, d. 70 ss. prost i Stuttgart. Interims motståndare.

Brēra, se Milano.