domkyrka, börs, konst-, handels- o. navig.-skola, bibl., zo. trädg., stenkolsgrufvor, storart. hängbro.
Britann'ia, lat. namn på Engld o. Skottld. -bron, stor bro mellan Wales o. Anglesea. -metall, leger. af tenn o. antimon jämte ngt koppar l. zink. Silfverhvit l. blåakt.
Britann'icus, son t. rom. kejs. Claudius o. Messalina, f. 41, förgift. af Nero 55.
Bri'tish museum (-tisch mjusīöm), storartadt nat.-instit. i London, inneh. bibliot., vetensk. o. konstsaml. Grund. 1753.
britsch'ka, slav., ett slags vagn.
Brittiska Birma (Burma), eng. prov. i Bortre Indien, v. Bengaliska vik., 613,118 kv.km. öfv. 10 ½ mill. inv. Hörde fordom t. kejsard. Birma; eröfrades 1826 o. 52 af engelsm. o. blef 62 eng. prov. Delas i Arrakan, Pegu o. Tenasserim. Klimat fuktigt, men sundt. Prod.: ris, kryddor, tobak, bomull. Hst. Rangun.
Brittiska Columbia (ford. Nya Caledonien), sedan 1858 eng. kol. i Nord-Amer., mel. Stilla hafvet o. Klippbergen, jämte Vancouvers o. Drottn. Charlottas ö 965,100 kv.km., omkr. 178,657 inv. Floder: Fraser, Columbia. Mildt o. sundt klimat. Prod.: guld, stenkol, pelsverk m. m. Hst. New Westminster.
Brittiska Guyana, sedan 1803 eng. prov. i Syd-Amerika, mel. Orinocos mynn. o. fl. Corentyne, 264,470 kv.km., 295,848 inv. Flod.: Demerara o. Berbice. Prod.: socker, spanmål, kaffe m. m. Hst. Georgetown.
Brittiska Honduras, eng. kol. i Central-Amerika, 19,585 kv.km., 37,479 inv. Hst. Belize, v. Atl. haf., 6,000 inv., handel.
Brittiska Kaffraria, eng. prov. i Syd-Afrika, v. Indiska haf., 40,334 kv.km., 410,000 inv., t. största delen kaffrer. Hst. King Williamstown.
Brittiska Nord-Amerika, benämn, på alla eng. kolonier i Nord-Amerika, mel. Norra Ishaf., Atl. haf., Förenta stat. o. Stilla haf., 9,718,570 kv.km., 5,831,000 inv. (1904).
Brixen, st. i Tyrolen, v. Eisack o. Rienz, 5,767 inv. Furstbisk., bibl.
Briz'a L., Gramineæ, bot., B. nudia L., darrgräs, allmän, vacker gräsart.
Brizeux (-sȫ), J. Aug. P., fr. skald, f. 1806 Bretagne, d. 58. Skr. elegier o. idyller.
bro, öfver ett vattendrag ledande byggnadsverk af trä, sten l. järn (broartade dalöfvergångar kallas vanligen viadukter). Broar finnas af många olika konstruktioner, ss. hvalf-, häng-, flott-, ponton-, bock-, sväng-, vind-b. m. fl. Bl. de märkligaste nyare äro: Britannia-bron, hängbroarna mel. New York o. Brooklyn samt öfv. Niagara, Rhenbroarna vid Mainz o. Kehl, Alexanderbron öfv. Seine i Paris m. fl.
Broadway (brådwē), den förnämsta gatan i N. York.
Brobdingnag, i Swifts »Gullivers resor» jättarnes land.
Broberg, J. V., läkare, f. 1825, sed. 55 bibl. vid Karol. instit., d. 87. Skr.: Föreläsn. i medicinens hist., (56/58) m. m.
Brobergen, Henr. Georg v., skald, f. 1669, d. 08. Skr.: Ledige stunders poet. tijdfördriif (08).
Broch, Ole Jak., vetensk.- o. statsm., f. 1818 Fredriksstad, 58 prof. i Kristiania, 69/72 statsr., 72 åter prof., d. 89 Sèvres. Förf.
Broeken, Blocksberg, högsta bergtoppen på Harz (1,143 m.), på preuss. område. I fornty. sagan häxornas samlingsplats natten mel. 30/4 o. 1/5. Jfr Blåkulla, -spöket, gigant. o. fantastiska skuggbilder, s. vid solens upp- o. nedgång bildas på de is. v. B. uppstigande dimmorna.
Brockenhuus, 1) Jak., dan. amiral, 1563 vid Bornholm slagen af Jak. Bagge, d. 77. — Hans bror 2) Frants, dan. riksmarsk, 1565 öfverbefälh. i Halland, dödl. sårad 69 vid belägr. af Varberg.
