Indien, stiftare af den eft. honom uppkallade buddismen. B. förkastade alla blodsoffer o. kastväsendet o. ansåg de fattiga o. elända företrädesvis kallade t. lycksalighet. Det gudomliga var enl. hans åsikt f. mskn fullkoml. ofattligt o. kunde därför ej ens tillbedjas, hvaraf följde, att han helt o. hållet förbisåg gudarne. B. stiftade äfv. munkkloster. Hufvuddragen i B:s lära äro, att mskn, s. företrädesvis är underkastad karma l. följdernas lag (enl. hkn hvarje handl. medför belöning l. straff), end. gm undertryckande af alla lidelser och lustar samt gm försakelser kan vinna befrielse från själavandringen o. komma t. sitt yttersta mål: nirvana l. utslocknandet. Buddismen, s. ej innehöll någon opposition mot bramismen, utan utbildade sig ur denna, var red. i 3:e årh. f. K. statsrel. i Indien o. utbredde sig därifr. t. Afganistan, Baktrien, Ceylon o. Java; af bramismen småningom undanträngd fr. Främre Ind., vann den inträde i Bortre Ind. o. därifr. i Kina, Japan, Mongoliet o. Tibet, hvarest sed. 14:e årh. dess hufvudsäte är.
Budde, Jöns, munk i Nådendal (Finl.) i slutet af 1400-talet. Öfversatte Judits, Esters, Ruts o. Makkabéernas böcker (utg. af G. E. Klemming) m. m.
Buddenbrock, Henr. Magn. v., frih., militär, f. 1685 Livland, gen.-löjtn. 40, slagen 41 v. Villmanstrand, halshuggen 48.
budget (bödd'schet), eng., förslag t. en stats l. kommuns utgifts- o. inkomststat.
Büdinger, Max, ty. hist., f. 1828 Kassel. sed. 72 prof. i Wien; d. där 02. Skr. rör. Österrikes o. Englands hist.
buddisering, metod att sterilisera mjölk gm tillsättande af vätesuperoxid. Uppkallad eft. dansken Budde.
Budissin, se Bautzen.
budoār, fr., litet smakfullt fruntimmerstoalettrum .
Buedwiz, böhm. st. v. Moldau, 39,328 inv. Bisk., domkyrka, fabr.
Buēnos Aires (-a'ires), sed. 1862 hst. i Argentinska republ., vid La Platafloden, 891,268 inv. Ärkebisk., univ., katedral, betydl. handel o. skeppsfart. Underhafskabel t. Montevideo.
buff'a, it., opera b., komisk opera.
Buffalo (böff'alå), nordamer. st. i staten N. York, v. Eriesj., 381,403 inv. Bisk., univ., akad., bank, park, fabr., hand.
Buffalo Bill, se Cody.
buffel, Bubalus, zo., nötkreatur m. bred, kullrig panna, stora, starka horn, styft, glest hår; färgen svartbrun. Den indiske b., Bos bubalus, kan tämjas o. förekommer i Asien, Ungarn, Egypt., Kaplandet, Ital. m. m. Den syd-afrik. b., Bos caffer, kan ej tämjas.
buff'ert, inrätta, i båda ändarna på järnvägsvagnar för att, då de stöta mot haa, minska stötens häftighet.
buffet, se byffé.
Buffet (byfē), Louis Jos., fr. stats-m., f. 1818 Mirecourt, 49 o. 51 handelsmin., 70 finansmin., 72/75 pres. i deput.-kam., 75/76 vice pres. i konselj, o. inrikesmin., d. 98 Paris.
Buffon (byffång'), George Louis Leclerc de, gref., fr. naturforsk., f. 1707 Montbard, d. 88 Paris. Gläns. stil. Skr.: Hist. naturelle etc. (49/88), 36 bd, m. m.
buffonnerī, fr., tokigt upptåg, gyckelspel.
Bug, 1) bifl. t. Weichsel, t. h., i Ryssl. o. Polen, 730 km. l., 2) fl. i Ryssl. utmynnar i Svarta haf., 801 km. l.
Bugenhagen, Joh., dr Pomeranus ty. reformator, f. 1485 Wollin, Luthers vän o. medhjälpare, d. 58 ss. gen.-superintendent i Wittenberg. Tills. m. Melanchthon förf. t. Leipziger Interim; öfversatte Luthers bibel på plattyska.
