Bugge, 1) Thomas, dan. astron., f. 1740 Köpenh., d. 15 ss. prof. där. Skr. i astron. o. mat. — 2) Elseus Sophus, nor. språkforsk., f. 1833 Laurvig, sed. 66 prof. i Kristiania, d. 07. Skr.: Norræn fornkvædi etc. (67), Runeindskriften på Rökstenen (73/78), m. m. samt utgaf den äldre Eddan.
Buhl, Ludw. v., ty. läkare, f. 1816 München, d. 80 ss. prof. där. Skr. om kolera, tyfus, difteri, lungsjukdomar m. m.
Buijs Ballott (böjs ball'å), Christof. Hen. Died., holl. meteorol., f. 1817 Klötingen, 78 direkt. f. meteorol. inst. i Utrecht, d. 90. Hufvudrepres. f. nyare meteorolog.
Buitenzorg (böjt-), st. på Java, s. om Batavia, holl. gen.-guvernörens residens. Sundt klimat.
Bujuk'edere, by nära Konstpl, v. Bosporen. Palats. Kristna sändebudens sommarresidens.
buk, nedre delen af bålen mel. bröstet o. bäckenbenet. Dess inre, bukhålan, s. innesluter magsäcken, tarmarna, lefvern, mjälten, njurarna, pankreas, kvinnans inre könsorgan, blåsan m. m., är t. största delen beklädd med en bindväfsmembran: bukhinnan (Peritoneum).
Bukariet, äfv. namn på Bokara (se d. o.).
Bukarest, Bukurescht, hst. i Rumänien, v. Dumbovitsa, 288,500 inv. Ärkebisk., univ., palats, höggre fruntimmers-, handels-, slöjd- o. krigsskola, konserv., museer.
Buke'falos, Bucephalus, Alexander d. stores stridshäst.
bukett, fr., blomsterkvast.
buk|hinna, se buk. -hinneinflammation, Peritonitis, patol., inflamm. utg. från bukhinnan, orsakande varsamling af fibrinär l. varig vätska i bukhålan. Orsaker: förkyln., yttre skada, magkräfta, mag- o. tarmsår, sjukdomar i lefvern, mjälten, blåsan, lifmodern o. äggstockarna, bråckinklämn. m. m. Symtom: häftig smärta, feber, kräkningar, förstoppn. Behandl.: blodiglar, kalla l. varma omslag, opium, lavemang o. a. Ofta dödlig, -håla, se buk.
Bukkenfjorden, vik af Nordsj. på Norges västkust, n. om Stavanger.
bukōlisk dikt, herdekväde, skildr. af herdelifvet.
Bukovīna, hertigd., österr. kronland, 10,451 kv.km., 730,195 inv. Gränsar i n. till Galizien, i ö. o. s. till Moldau, i v. till Ungarn o. Galizien. Berg: Karpaterna o. dess grenar. Högsta bergtopp Dsumalen (1,853m.). Fl: Dnjestr, Prut, Seret (m. bifl. t. h.: Suczava o. Bistritz). Hufvudnäring: boskapsskötsel o. åkerbr. Prod.: järn, koppar, salt m. m. Befolkn.: rutener, rumäner, tyskar, polacker, magyarer, zigenare. Indelas i 8 distrikt. Hst. Czernovitz.
buk|snitt, Laparotomia, kir., bukhålans öppnande för aflägsnande af främmande kroppar l. inre svulster o. kräftväxter, för operationer på äggstockarna, vid kejsarsnitt m. m. Ganska farlig, emedan bukhinneinflammation lätt uppkommer, -spottkörtel, Pankreas, anat, en 20 cm. l. o. 4 cm. b., platt, blekgul, knottrig körtel, ligg. bakom magsäcken, mel. mjälten o. tolffingerstarmen, i hkn den afsöndrar en vätska, s ombildar stärkelse t. socker, fint fördelar fettet o. t. en del löser sådana s. ägghviteämnen o. således kraftigt bidrager t. matsmältningen, -talare, person, s. kan förändra rösten så, att denna för åhöraren tyckes komma från annan person l. från annat håll.
Bukurescht, se Bukarest.
bukvattensot, patol., utaf hjärtfel, lung-, lefver- o. njursjukdomar, kräfta i underlifvet, blodstockning i portådern m. m. förorsakad vätskesaml. i bukhålan, hvarigm buken drifves upp o. andnöd ofta uppkommer. Behandlas i fören. med grundsjukdomen samt med afförande o. urindrifvande
