i Amer. o. Europ. fred, deltog i fredskongr. i Bryssel, Paris, Frankf. o. London, d. 79. Förf.
Bursa, se Brussa.
Burscheid, st. i Rhenpreuss., v. Wupper, 6,259 inv. Fabr.
burschikōs, på studentmanér, »studentikos»; pojkaktigt.
Bursian, Konr., ty. filol. o. arkeol., f. 1830 Mutzschen, 74 prof. i München, d. där 83. Skr.: Geogr. v. Griechenland.
burspråk, smnkomst mel. en stads borgare; de därvid beslutade stadgar; byg, utbyggn. på rådhus l. annan större byggnad.
Bursvik, hamn på Gottl. sydv. kust.
Burton (bȫrtn), Sir Rich. Franc., eng. upptäcktsres., f. 1821 Irl., eng. konsul i Triest, d. där 90. Resor i Asien, Afrika, Brasilien. Förf.
Bury (berr'i), fabr.-st. i eng. grefsk. Lancaster, 58,400 inv. B. Saint Edmunds, stad i eng. grefsk. Suffolk, 16,255 inv.
Busch, Moritz, ty. förf., f. 1821 Dresden, d. 99 Leipzig. Skr.: Bismarck u. seine Leute (79; öfvers. på sv.) m. m.
Büsching, 1) Ant. Friedr., ty. geogr., f. 1724 Stadthagen, d. 93 Berlin. Skr.: Erdbeschreib. m. m. — Hans son 2) Joh. Gust. Gottl., språkforsk., f. 1783, d. 29 ss. prof. i Breslau. Utg.: Deutsche Volkslieder (07) m. m.
buschmän, folkstam i sydv. Afr., besläkt. m. hottentotterna.
Busen'to, fl. i nedre It., utfaller v. Cosenza i Tarantoviken. Alariks begrafningsplats, enl. sägen.
bushel (bösch'el), spannmålsmått = 36,35 l. i Engld, 35,24 l. i Amer.
bushrangers (busch'rendschörs), eng., förr i austral. förbrytarkolonierna namn på de af rof lefvande förbrytarne.
business (biss'nes), eng., affär, yrke, syssla.
bussarong', blus. -er, vida sjömansbyxor.
Busser, Joh. Bened., förf., f. 1729 Rumskulla, d. 99 ss. kyrkoh. i Link. stift. Skr.: Utkast till beskrifn. om Upps. (69/73) m. m.
bussōl, fr., = kompass.
Butān, själfständ. ostind. rike n. om Bengalen, v. Himalaja, 34,000 kv.km., 250,000 inv.
Bute (bjût), skotsk ö o. grefsk.
butelj', fr. glasflaska för öl, vin o. d.
butīk, fr., salubod.
Butler (bött'-) 1) Walter, irl., 1632 öfverste und. Wallenstein, s. mördades af B. i Eger 34, därför belönad med grefvetit. o. jordegendomar, d. s. å. — 2) Samuel, eng. skald, f. 1612 Strensham, d. 80 London. Skr: Hudibras m. m.
Butsch, Joh. Alb., teol., f. 1800 Borås, 36 prof. i Upps. 37 bisk. i Skara, d. 75. Två ggr på försl. t. ärkebisk.
buxbom, Baxus L., Euphorbiaceæ, bot, B. sempervirens L., lågväxt träd i s. Eur. o. främre Asien, m. blekgul, hård o. tung ved. Anv. t. träsnittstockar o. blåsinstr. m. m.; odlas i trädgårdar s. infattningsväxt.
Buxhövden, Fredr. Vilh. v., ry. fältherre, f. 1750 Livland, deltog i fälttåg. mot svenskarne 88/90 o. 1808, d. 11 Lode.
by, holl., sjö., snart öfvergående vindstöt.
byffé, fr., skänkskåp, ställe för servering af förfriskningar vid tillställningar.
Bygdén, And. Leon., filos., bibliognost, f.1844, sed. 1904 bibl. v. Upps. univ. Skr.: Benjamin Höijer (72), Upps. univ. fyrahundra års jubelfest (79) m. m.
byggnads|gillen, -skrån, i medeltiden uppkomna förening, af byggnadsarbetare; erhöllo slutl. vissa privilegier. Hufvudorter därför: Strassburg, Wien, Köln o. Zürich.
byggnadskonst, arkitektur, den äldsta af de bild. konst., hvilkens uppgift är att af vissa material, sten, trä, tegel, järn, uppföra byggnadsverk samt gifva dessa jämte en ändamålet motsvar. inredn. äfven ett smakfullt yttre. Den äldsta byggnadskonsten, af
