f. 1798 Darmst.. d. 72, prof. i Heidelbg. Skr.: Gesch. d. röm. Litt., — 2) Otto, rättslärd, f. 1817 Fulda, riksrättsråd i Leipzig.
bältdjur, Dasypus L., zo., insektätande trögdjur, äro betäckta m. benskifvor, som stöta intill haa o. åtminstone midt på ryggen bilda tvärringar l. gördlar; äfv. hufvud o. svans äro bepansrade. Benen korta m. starka gräfklor, m. hka de gräfva gångar o. hålor. Finnas i S. Amer., där de jagas för sitt smakliga kött. D. gigas i Guyana, Bras. o. Paraguay är den största arten, omkr. 90 cm. l. D. sexcinctus kallas armadill.
bär, en köttig, mer l. mindre saftig frukt, omgifven af en fast hinna o. med fröna omedelb. i köttet.
bärnsten, fossil. harts fr. tertiärtiden; vanl. gul, gulröd till rödbrun, gm gnidning starkt elektrisk; eg. vikt 0,98/1,2.
bärsärkar, forntida nord. kämpar, s. und. vilddjurstjut o. det ursinnigaste raseri, bärsärkagång, bröto fram i striden.
Bäuerle, Ad., ty. dram., f. 1786 Wien, d. 59 Basel. Utg. »Wiener Theaterzeit.»; förf. t. komedien Den förmenta prinsen m. m.
Böckh, Aug., ty. filol. o. arkeol., f. 1785 Karlsruhe, d. 67 ss. prof. i Berlin. Förf.
Böck'lin, Arnold, schweiz. mål., f. 1827 Basel, målade Dödens ö m. m., d. 01.
böckling, saltad o. rökt strömming.
Bödtscher, Ludv. Ad., dan. lyriker, f. 1793 Köpenh., d. där 74. Skr.: Digte, äldre og nyere (56).
Bögh, 1) Erik, dan. skriftst. o. dram., f. 1822 Köpenh., d. där 99. Skr. lustspel, vådeviller, visor m. m. — Hans bror 2) Karl Henr., djurmål., f. 1827 Köpenh., d. 93.
Böhl v. Faber, Cecilia (pseud. Fernan Caballero), romanförf., f. 1797 Morges (Schweiz), d. Sevilla 77. Skr. nov. om det sp. folklifvet.
Böhme, Jak., teosof, f, 1575 nära Görlitz, skomakare, d. 24 Dresden. Skr.: Aurora etc. (12), s. innehåller hans uppenbarelser o. åsikter, m. m.
Böhmen, ford. eget kon.-rike, nu kronland i österr.-ung. monarkien, 51,942 kv.km., 6,3 mill. inv. Gränsar i n. t. kon.-riket Sachsen o. Schlesien, i ö. t. Mähren, i s. t. Österrike, i v. t. Baiern. Berg: Böhmerwald, Fichtelgebirge, Erzgebirge, Riesengebirge, Sudeterna. Bergtoppar: Schneekoppe, Kubani, Deschauerkuppe, Keilberg m. fl. Flod: Elbe (m. dess bifl. Iser, t. h., samt Adler, Moldau o. Eger t. v.). Prod: spannmål, humle, hampa, vin, silfver, tenn, järn, bly, grafit, sten- o. brunkol, granater, glas m. m. Badorter: Karlsbad, Marienbad, Franzenbad, Teplitz, Bilin, Püllna, Liebwerda, Eger m. fl. Hst. Prag. Öfriga st.: Brüx, Budweis, Eger, Friedland, Josefstadt, Kladno, Kolin, Königgrätz, Pilsen, Strakonitz, Teplitz, Tetschen, Theresienstadt, Zwickau m. fl. Befolkn. nära 3/5 tscheker, återstoden tyskar samt omkr. 92,000 judar. Hist.: B., som urspr. var befolkadt af bojer, blef i 6:e årh. intaget af tschekerne o. 1086 kon.-rike; 1526 kom det t. ärkehert. Ferdinand af Österr., s. 1547 förklarade B. f. arfrike. B. har sed. med ett par korta afbrott tillhört Österrike. Religion öfvervägande katolsk.
Böhmer, Joh. Friedr., ty. hist., f. 1795 Frankf. a. M., d. 63 ss. bibl. där.
Böhmerwald, bergsträcka mel. Baiern o. Böhmen, 200 km. l. Topp: Grosser Arber (1458 m.), den högsta.
Böhmisch-Leipa, st. i Böhmen, v. Polzenfl., 10,674 inv. Fabr.
böhmisk litteratur, se Tschekiskt språk o. litteratur.
Böhtlingk, Otto, ty. orient., f. 1815 Petersb., sed. 68 i Jena. Förf. Tills. m. Roht utg. Sanskritwörterb.
